Är 2,5 års fängelse ett rimligt pris för ett barns liv?

49-åringen saknade körkort, var påverkad av droger och körde en bil med usla bromsar i hundra kilometer i timmen på en 60-väg.

Det är inte svårt att hålla med Mora tingsrätt om att han var likgiltig för vad bilfärden kunde leda till.

Han döms till två år och sex månaders fängelse för att ha kört ihjäl 14-åriga Elsa och för grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och smitning.

Det går att tala om katastrofen med olika ord. Det går att tala om att livet har tagit slut för ett barn och att två föräldrar har lämnats med sin sorg och sin tomhet. Det går att tala om paragrafer och förarbeten och prejudikat i Högsta domstolen. Det går att tala om en medelålders man som har försatt chans på chans på chans.

Det går att tala om allt detta och börja med att läsa domen, vars innehåll inte är av det uppbyggliga slaget.

49-åringen, 26 avsnitt i belastningsregistret, allt från misshandel och olaga hot till knarkbrott och fyllekörningar, förklarade under rättegången att han drog ner på knarket och spriten en dryg månad innan en flicka en fredagskväll stiger av bussen i Orsa för att hälsa på en vän.

Denna kväll hade han bara klämt två starköl, kände sig nykter, han kunde den aktuella vägen utan och innan, körde om några fordon och hade inte en chans att bromsa då en person plötsligt sprang över vägen.

Apparaten som Frivården gett honom och som han skulle blåsa i tre gånger om dagen hittade han tyvärr inte den aktuella dagen. Han står som ägare till många fordon och visste förvisso att just denna bil hade körförbud, men tyckte bromsarna fungerade bra.

Mannen begrep att han kört ihjäl någon och tänkte först ta sitt liv, men åkte i stället hem till några kompisar och tryckte i sig alkohol, hasch, amfetamin och "några andra tabletter".

Är två och ett halvt års fängelse ett tillräckligt pris för en ung flickas liv?
Det är inte svårt att svara nej, men så är också frågan ställd för att få just det svaret.

Sanningen är att det inte går att sätta en prislapp på Elsas drömmar och förhoppningar. Sanningen är också att lagen innehåller och måste innehålla graderingar. Dödligt våld, mord och dråp, är värre än att av oaktsamhet orsaka en människas död.

Kunde tingsrätten ha tagit i hårdare i det här fallet?

Maxstraffet för grovt vållande till annans död är sex års fängelse. Men där hamnar domstolar sällan. Lagstiftaren har nämligen bestämt att straffen helst ska hålla sig på nedre delen av skalan.

Praxis för grovt vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik är tre års fängelse, har Högsta domstolen slagit fast i en dom där straffet skärptes med åtta månaders fängelse för en man som kört ihjäl en två år gammal flicka.

HD konstaterade klokt att även om det inte gick att slå fast att han var likgiltig inför flickans död eller inte så var hans medvetna risktagande så allvarligt att brottet var att anse som grovt.

Att Mora tingsrätt lägger sig sex månader under praxis beror på att domstolen anser att vårdslösheten i fallet som HD tog upp var grövre än i det aktuella målet.

Redan har dagens dom väckt starka reaktioner i sociala medier. Fullt begripligt. Men om ni anser att domen är för mjäkig är det politikerna ni ska kritisera. Något som ofta glöms är att det är riksdagen som stiftar lagarna som juristerna dömer efter.

Förhoppningsvis finns även utrymme för en annan diskussion. En diskussion om hur samhället kan bli bättre på att hantera alla dessa missbrukare och deras notoriska återfall i brottslighet.

En diskussion som behöver sträcka sig betydligt längre än slappa utrop om att låsa in dem och slänga bort nyckeln.