Här skapas Sveriges nästa bankkris
”Låna upp till 600 000 kronor här i kväll Andreas – och vakna upp med pengarna på kontot.”. ”Du har just fått ett låneerbjudande Andreas! Nu har du möjligheten att följa dina drömmar.”
Såna här meddelanden landar i min mobil flera gånger i veckan. Personligt hållna, som om de kom från en gammal kompis. Inget kunde vara längre från sanningen.
I dagarna rapporterar storbankerna om nya rekordvinster.
En tumregel i finansvärlden är att det finns ett samband mellan avkastning och risk. Ett stort risktagande ska belönas med hög lönsamhet medan den som bedriver lågriskverksamhet får nöja sig med blygsamma men stabila vinster.
Handelsbanken gjorde tredje kvartalet en vinst på 9,9 miljarder och har lånat ut totalt 2 330 miljarder kronor. Kreditförlusterna var en (1) miljon kronor, eller 0,0004 promille av lånestocken. Skyhög vinst, till synes obefintlig risk.
En tolkning är att banken lyckas ta ut groteska överpriser för sina tjänster.
Det är inte så konstigt.
De svenska storbankerna kan i kraft av sin oligopolställning välja och vraka bland kunderna, och framförallt rikta in sig på att skinna medelklassen, de som alltid kan betala.
Fattigare människor, ofta unga och invandrare, är hänvisade till finansdjungelns undervegetation. Där frodas rovdjuren.
De ”erbjudanden” jag får i mobilen kommer sig av att jag i researchsyfte registrerade mig hos ett enda av de dussintals finansföretag som lever på att låna ut pengar snabbt till hög ränta. Jag kan bara föreställa mig tsunamin av lockrop som sköljer över stamkunderna.
Låneindustrin är en av de hårdast reglerade branscher som finns. Vårdslös kreditgivning kan nämligen orsaka stora problem både för enskilda personer och för samhällsekonomin.
Den som läser regelverket och lyssnar på finansbranschens företrädare kan få intrycket av att verksamheten präglas av etik och omdöme.
Verkligheten är en helt annan.
Sveriges Radios program ”Plånboken” i P1 berättade nyligen om ”Jonny” som hamnat i låneträsket och för några år sedan beviljades skuldsanering via Kronofogden.
Ändå kunde han kort därefter låna sammanlagt över en miljon kronor från aktörer som välkända Resurs Bank och Collector.
Att Jonny givet sin historik inte borde ha fått låna en enda sekin verkar inte ha bekymrat bankerna. En rådgivare på en låneförmedlare gav till och med tips om hur Jonny kunde lura systemet för att kunna fortsätta ta nya lån. Det är som om Systembolagets säljare skulle instruera en alkoholist om bästa sättet att trolla bort spritlukt för att inte bli nekad i kassan.
Det har bara hänt en gång att jag kontaktat en myndighet för att påpeka att de skrivit fel i en rapport. Det var när jag i en skrift från Finansinspektionen snubblade över siffran 107 820 procent. Det påstods vara den effektiva räntan för en viss typ av snabblån. Rimligen ett tryckfel.
Men räntan var tydligen både korrekt och helt laglig.
Lån utan säkerhet, så kallade blancolån, har ökat snabbt i Sverige de senaste tio åren och uppgår idag till över 300 miljarder kronor.
Precis som med de så kallade subprime-lånen i USA verkar det dock vara sisådär med kreditprövningen.
Banker är skyldiga att ta reda på om en kund har råd att låna, genom att räkna ut hur mycket som blir över när alla räntor, amorteringar och andra levnadskostnader betalats. Enligt en rapport från Finansinspektionen har 20 procent av de som tar nya blancolån underskott i kalkylen redan från början, det vill säga de går back varje månad.
Den siffran spås på grund av inflationen och stigande räntor öka till 28 procent i år och 35 procent nästa år.
Hos Kronofogden ökade antalet inlämnade betalningskrav med 12 procent till 609 000 första halvåret och berget av obetalda skulder växte med 3,8 miljarder till 14,6 miljarder, den högsta siffran någonsin. En stor del av ökningen utgörs av skulder till banker och kreditbolag enligt myndigheten.
”Jonny” lär snart bli en i statistiken. Och han är sannolikt bara en av många.
Det kommer att slå tillbaka mot bankerna i form av kreditförluster.
Börsnoterade TF Bank rapporterade i onsdags om att förlusterna ökat med 87 procent till 172 miljoner tredje kvartalet och uppgår till hela 4 procent av utlåningen.
En annan bank Marginalen visade nyligen tecken på att den har svårt att låna pengar på marknaden, en ordentlig varningssignal. Eftersom kunder har över 20 miljarder kronor placerade på sparkonton hos banken skulle en kollaps snabbt skapa oro.
Nischbankerna är små jämfört med jättarna, men bli inte förvånad om staten kommer behöva rycka ut och rädda en eller flera av dem.
Som vårens bankkris i USA visade är misstro mot det finansiella systemet ett ytterst smittsamt virus som är farligt att släppa lös.
En tjänsteman på Finansinspektionen, som har till uppgift att övervaka finansmarknaden, fick frågan i ”Plånboken” varför många små banker trots alla regler ändå lånar ut till människor som uppenbart inte kan betala. Svaret: Det är sorgligt.
Det är det minsta man kan säga.