Man tackar inte nej. Nu blir Margot inte partiledare

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Med sin senaste manöver har Göran Persson effektivt satt stopp för Margot Wallströms fortsatta karriär i Sverige.

Hon blir inte ny partiledare.

Hon blir inte ens ny minister.

Efter mordet på Anna Lindh i höstas förlorade socialdemokraterna den givna efterträdaren till Göran Persson när han väljer att träda tillbaka.

Sedan dess har man diskuterat vem som kommer i stället. Perssons kronprins, samordningsminister Pär Nuder. Eller Margot Wallström, EU-kommissionär sedan 1999.

Vem som är mest populär råder det inget tvivel om. Wallström leder med hästlängder.

Göran Persson har uppenbarligen uppfattat Margot Wallströms popularitet som ett hot.

En debattartikel i torsdags blev hans medel att effektivt sätta stopp för Margot Wallströms fortsatta politiska karriär i Sverige.

I artikeln krävde 17 tunga socialdemokrater att Margot Wallström får fortsätta som kommissionär när den nya EU-kommissionen tillsätts i höst. Bland undertecknarna fanns fyra före detta statsråd och ordförandena i SSU, Broderskap och s-kvinnorna.

Perssons motdrag var att säga det naturliga. Innan vi vet vilken post som Sverige ska besätta är det för tidigt att diskutera namn.

Men dessutom gjorde han ett tillägg, ett tillägg som var så infernaliskt att man nästan blir stum av beundran.

Göran Persson avslöjade att han hade frågat om Margot Wallström vill bli minister i hans regering. Hon kunde få i stort sett vilken taburett som helst.

"Då är man körd"

I ett skriftligt uttalande bekräftade Margot Wallström i går att Persson ställt frågan men att hon tackat nej.

- Min bedömning är att min kompetens används bäst här (i Bryssel) och nu.

Med den meningen sattes punkt för Margot Wallströms fortsatte politiska karriär i Sverige. Wallström begår nämligen en dödssynd i svensk arbetarrörelse. Hon säger att hon är fin. För fin för att bli statsråd.

- I arbetarrörelsen tackar man inte nej. Man tar de uppdrag man blir erbjuden, säger en källa.

- Man kan inte säga att man är för stor för den svenska ankdammen. Då är man körd, säger en annan.

Eftersom Margot Wallström inte vill bli statsråd kan hon inte heller efterträda Göran Persson som partiledare eller statsminister. En statsrådspost hade varit den naturliga plattformen att lyfta den blivande partiledaren ifrån.

Vill skapa vinnarlaget

Göran Persson avslöjade i går att han funderar på en regeringsombildning i höst. Han vill skapa laget som ska vinna valet 2006 och kanske också valet 2010. I det kommer alltså Margot Wallström inte att finnas med eftersom hon inte vill bli minister.

Wallström har dock redan från början gjort klart att hon vill fortsätta som EU-kommissionär. Med fem års erfarenhet har hon stor chans att bli vice ordförande i den nya kommissionen.

Det passar Göran Persson som hand i handske. Margot Wallströms popularitet riskerar att störa hans framtidsplanering. När Persson räknar upp vilka som kan efterträda honom finns Margot Wallström aldrig med.

Fick sitta tyst

Inför valet 1998 var Göran Persson och Margot Wallström socialdemokraternas vallokomotiv. Men Persson lät aldrig Wallström ta plats. Hon fick sitta tyst medan statsministern lade ut texten.

Till EU har de helt olika attityder. Wallström lägger tonvikten på vad Sverige kan bidra med. Göran Persson däremot är mest intresserad av vad vi kan få ut av samarbetet.

Det är tråkigt att den viktiga sakdebatten om EU-valet helt har hamnat i skuggan av diskussionen om huruvida jag ska sitta kvar som kommissionär. Mitt intryck av alla brev och mail jag fått och människor, inte minst socialdemokrater, jag träffar under mina resor i Sverige är att det finns ett stort intresse för EU-frågorna, vad Sverige gör i EU.

Under extrakongressen samtalade Göran Persson och jag. Han undrade då om jag kunde tänka mig att komma hem och bli statsråd. Jag svarade att Sverige just nu har en unik chans att säkra och stärka sin position i ett utvidgat EU och EU-kommission och att jag kan tjäna Sverige och regeringen bäst där jag är.

Jag har varit kommissionär i fem år och skaffat mig erfarenhet, nätverk och kompetens. Min bedömning är att min kompetens används bäst här och nu. Man lyssnar på dem som varit med förr.

Jag vill få ett slut på den här debatten som är fokuserad på min person. I stället vill jag att det ska handla om EU-frågorna.

Lena Mellin