Psykvården funkar inte
Den har samordnats och förtydlligats och gnotts – men det räcker inte till
Den har utretts.
Den har samordnats.
Det har satsats många, många miljoner.
Ändå funkar inte psykvården.
2003 blev en lång Golgatavandring för landets ansvariga för psykvården.
Vansinnesdåden avlöser varandra. En man som upplever sig som fjärrstyrd mejar ner 18 personer i Gamla stan i Stockholm, två dör. En annan går bärsärkagång med spett i Stockholms västra förorter, han skadar många och dödar en.
På varuhuset NK mördas utrikesminister Anna Lindh. Och i Arvika faller 5-åriga Sabina offer för en 23-årig psykpatient utanför sitt dagis.
Det ledde till vad man i religiösa sammanhang skulle kalla för en väckelsevåg. Samtliga ansvariga, från medicinare och psykiatriker till politiska beslutsfattare, sa att nu fick det vara nog. Psykiatrin, som redan då utretts och omorganiserats ett otal gånger, skulle bli bättre. Mer pengar, bättre samarbete, tydligare regler.
Det var inte bara tomma ord. Sedan dess har regeringar, oavsett färg, satsat mer på psykvården. Den har samordats, förtydligats, gnotts – skulle man faktiskt kunna säga.
Men det räcker inte. Det är fortfarande inte bra.
I Husie i Malmö dödade i torsdags en man först sin fru och sin son för att sedan ta sitt eget liv. Mannen har varit i kontakt med både företagshälsovård och psykakuten för att få hjälp.
En 34-årig kvinna, inte tidigare känd av polisen, misstänks ha huggit ihjäl två män i Växjö under påsken. Hon greps med en blodig kniv på lokalbussen.
Kvinnan var så sent som förra året intagen för psykiatrisk tvångsvård. Landstinget i Kronoberg gör nu en internutredning.
I Norrtälje försökte en 39-åring ta sitt eget liv sedan han blivit djupt deprimerad av en skilsmässa. En släkting hjälpte honom till sjukhus men därifrån skickades han hem. Ett par dagar senare, under en blöt fest, mördades släktingen. 39-åringen greps och är misstänkt för mordet.
I Värnamo misstänks en 33-årig kvinna för dubbelmord. Kvinnans mamma hittades mördad i februari, en annan kvinna i julas. Den misstänkta har upprepade gånger varit i kontakt med psykiatrin.
Regeringens psykiatrisamordnare Anders Milton påpekade redan 2006 att slutenvårdsplatserna för psykiskt sjuka var för få. I februari förra året upprepade Socialstyrelsen samma sak. Beläggningsgraden är 99 procent, platserna upptas ofta av personer som är svårare sjuka än de var avsedda för.
Nyligen fick Sveriges kommuner och landsting i uppdrag av socialminister Göran Hägglund (KD) att kartlägga hur många vårdplatser det finns i den psykiatriska heldygnsomsorgen.
De skulle varit klara i mars. Men några spår av ett svar finns inte än.
Det är på något sätt symptomatiskt. Inte nog med att behandling av psykiska sjukdomar, särskilt i kombination med missbruk, är svårt i sig. Vården är dessutom så illa organiserad att en tropisk djungel förefaller lättorienterad i jämförelse.