Pigornas värde: De är så satans billiga
Det var en gång en liten piga, som arbetade på en stor gård.
En dag dök en underlig tanke upp i den lilla pigans huvud: ”Är inte jag värd en högre lön”, tänkte hon.
Och därefter började hon fundera över allt hon gjorde.
Hur hon skötte gårdens alla gamla och sjuka. Hur hon vårdade och vyssjade och låg i.
Hur hon stod i från morgon till kväll.
Och sedan tänkte hon på hur väl hon utförde sina sysslor.
Hur värdefull hon var.
Men, tänkte den lilla pigan. Ensam är svag. Jag går samman med de andra pigorna på gården. Så ska det nog snart bli både bot och bättring.
Sagt och gjort.
Och inte långt därefter så stod det åtta pigor framför gårdens patron. ”Vi vill ha högre lön”, sa pigorna.
Patronen tvinnande sina mustascher och sa: ”Kommer aldrig på fråga. Ni är på tok för många och det skulle alldeles ruinera gården. Tänk på det.”
Men pigorna stod på sig och patronen höjde rösten när han sa: ”Mer pengar till er, betyder sämre förmåner för alla andra på gården. Då får vi blanda ut barnens mjölk med vatten och höja årshyrorna på torpen.”
Han tillade: ”Tänk på det.”
Men pigorna var hårdnackade och sa: ”Då går vi i strejk.”
Upp flög patronen, alldeles högröd i ansiktet. ”Ska ni störta oss alla i fördärvet”, ropade han. ”Och vem menar ni då ska ta hand om våra gamla och sjuka? Ni har ju ansvaret för dem. Tänk på det.”
Men pigorna framhärdade. 185 kronor mer om dagen var deras bud. Varken mer eller mindre.
”Är ni från vettet”, röt patronen.
Och från och med nu var det ingen måtta på hur pigornas lönekrav kunde ställa till det. Ja, det lät faktiskt som om de åtta pigorna plötsligt hade ansvar för både gårdens och ja, hela landets ekonomi. Patronen talade om ”smitto-effekten”, hur pigornas krav skulle ”smitta av sig” på drängar och mjölkerskor. Och hur ”smittan” skulle höja räntorna och sänka exportindustrin.
Och hur just pigornas krav skulle dränera landets trovärdighet internationellt.
”Förstår ni inte”, röt patronen. ”Att hela ert värde ligger i att ni är så satans ... billiga.”
Men då blev den lilla pigan arg.
Så arg att hon satte händerna i sidorna: ”Förstår du inte”, sa hon och spände ögonen i patronen. ”Att det är just det tankefelet, som vi nu ska rätta till.”