Tre svärmödrar – ett försvarstal

Nu är svärmor aktuell igen.

En vantolkad och ganska baktalad figur.

Så låt mig därför få dra mitt strå till stacken.

Här är mina tre.

Min första svärmor var Prästfru. Kanske undrar ni över att jag presenterar henne som i första hand fru. Men sorry, det går inte att göra henne rättvisa, utan att först beskriva hennes man.

Prosten och patriarken.

Mannen som alla ville höra predika.

Mannen som alla kom för att träffa.

Och det är väl klart, att jag satte mig i cigarröken vid den Store mannens fötter. För att slänga käft och göra intryck. Ända tills jag upptäckte, att kvinnorna hade dragit sig in i köket.

Och när jag stack in näsan och frågade: ”Kan jag hjälpa till”, så svarade min svärmor alltid på samma sätt: ”Nej, inte nu längre.”

Ändå tog det inte lång tid för mig att fatta, att det var i köket som allting hände.

Där fanns rösterna och lyssnandet. Dialogen och gapflabbet. Organisationen och samarbetet.

Tallrikar som vandrade från hand till hand och ugnsluckor som smällde.

Här var en hemlig plats.

Kvinnokollektivets hemliga plats.

Min andra svärmor var Journalist och den som föste mig in på banan. Som fixade jobbet som springflicka på en tidning och sa: ”I tidningsvärlden gäller det bara att ta sig in. Sedan är det alltid någon som brakar ihop och då tar du hennes jobb.”

Och ja, då gjorde jag det.

Men min andra svärmor öppnade fler dörrar än så, hon öppnade dörren till konst och färg. Och hennes explosiva konstsmak lever vidare. Den hänger här på mina väggar.

Min tredje svärmor var Lärarinna. Bildad, självständig, trygg. Tänk dig en muminmamma med en vit svinrygg, en blå kaftan med jättelika vita prickar och en liten svart handväska. Det är hon. Man kunde fråga henne om allt: ”Vilket är kristendomens viktigaste budskap?” ”Vilka var kartarerna?” ”Hur bildades de afrikanska staterna?”

Min tredje svärmor svarade exakt.

Ja, det här var mina svärmödrar. Tre kvinnor som bjudit in och öppnat världar. Som har räckt över nyckelknippan till släktens historia. Som dragit skrönor om kärlek och svek. Om fattigdom, uppgång och fall. Om svindleri och galanta damer. Om militära segrar och flykt.

Och en dag, så blir jag väl själv en – svärmor.

Följ ämnen i artikeln