Vilken glädje att få ett fång rosor
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-04-24
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Vilken glädje och lycka att få ett stort fång rosor på en helt vanlig onsdag. Det är lite sagoaktigt när det ringer på dörren och budet står där med ett överdådigt blomsterpaket inslaget i mycket papper.
En speciell spänning infinner sig, medan man börjar veckla upp paketet. Nyfikenheten stegras för varje lager av silkespapper, vem har skickat blommorna?
Först när man har funnit kortet med avsändarens namn har man ro att upptäcka vilka sorts blommor det är och man sticker ner näsan i buketten och andas in den ljuvliga rosendoften. Sen följer letandet av en lämplig vas. Det måste helt enkelt bli rätt, när man fått så underbara blommor, som valts med stor omsorg av givaren. Ofta måste man prova olika vaser, tills man hittar exakt den som det ska vara. Den här gången blev det en ljusblå kanna till de skira gula rosorna.
En ny glad händelse blev det, när min väninna Cecilia överraskande stod framför mig med en tårtkartong. Hon hade kommit hem från Danmark och ville bjuda på landets läckra bakverk. Det är allmänt känt att jag är en riktig gottegris. Ju farligare desto godare.
Dagarna går fort och nya händelser följer med. En dag kom posten med en utsökt box i olika nyanser av brunt och med ett foto av en ung vacker kvinna. Där finns också en text i himmelsblått.
Asken visar sig innehålla Gunilla Nyroos underbara och gripande uppläsning av min roman "När man skjuter arbetare". Alltihop är vackert på ett lugnt sätt. Det finns en klang i Nyroos röst som passar alldeles utmärkt för en tolkning av tonen i romanen. Jag kan inte tänka mig en lämpligare uppläsare och känner stor glädje över att hon har velat läsa in min text.
För en tid sedan upplevde jag något helt nytt.
Jag har läst in dikter ur min diktsamling "jag är en grön bänk i Paris" på cd. Tidigare har jag ofta läst inför publik och är van med den direkta kontakten med åhörarna och det är alltid mycket stimulerande med omedelbar respons.
I studion satt jag isolerad bakom ett fönster framför mikrofonen och hade kontakt med tekniker och producent på andra sidan rutan endast genom hörlurar. Det kändes ensamt och stumt, men jag hade turen att ha en intresserad och mycket levande inspelningstekniker, som hela tiden i sitt minspel visade engagemang.
Jag uppskattar vårt samarbete som faktiskt gav mersmak. En glädjande överraskning att i min ålder få göra nya erfarenheter.
Nyligen överlämnade mitt äldsta barnbarn till mig sin första cd-skiva med klassisk gitarrmusik, som bekräftar att just den typen av musik ger den största vila och harmoni.
Det är en extra upplevelse att från början ha fått följa barnbarnets musikaliska utveckling och ha hört honom gå från klarhet till klarhet.