Rädsla för god mat kan skada din hälsa
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-08-07
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
När Gaetan Lechevalier i söndags satt vid ett bord på en scen på torget i den lilla staden Livarot i departementet Calvados böljande landskap, gjorde han ett inlägg i vår tids mest upptrissade, hysteriska debatt.
Ett TUNGT inlägg.
Lechevalier, en 27-årig brandman från Lisieux, fanns bland elva konkurrenter på startlinjen i en tävling, vilken är den enda, förutom boule, som Normandies bönder tar på allvar:
Vem äter Livarotost - mest och fortast?
Livarot är en av Frankrikes goda ostar, fet, krämig och med en doft av nybajsad baby. Jag hade dagen innan i Livarot köpt en Livarot. Min Livarot vägde 500 gram. Den var så mastig att den om aftonen räckte till tio personer och halva osten blev över till nästa dag
På scenen i Livarot segrade nu Lechevalier genom att äta två hela Livarotostar på åtta minuter blankt.
"Hur laddade du?" frågade en reporter.
"Jag cyklade lite på morgonen och hoppade över lunchen", svarade mästaren.
Se"n va" de" bare å ät".
Jag skriver inte detta med beundran för bragden; det finns töntstämpel på den. Men tävlingen gav oss samtalsämne när vi om aftonen gav oss på den resterande halvan av vår Livarot. Vi pratade om glädjeämnen i ett landskap som flödar i grädde och smör. Normandies ostar är berömda: förutom Livarot är det Camenbert, Pont l"Eveque och den hjärtformade Neufchatel.
Vi gottade oss åt Livets goda. Det är det måltider är till för. Det är så konversation vid ett matbord ska föras.
Det är detta kolhydratsparanoiker och bantningsfascister nu tar ifrån oss. Ni vet hur tugget vid matbordet numera går:
"Tack, ingen potatis. Jag kör GI-metoden."
"Jag vägde mig i morse. Jag blev skräckslagen."
"Bara lite, lite. Det är säkert odlad lax, den innehåller mycket gifter."
"Var försiktig med saltet. Jag har mitt blodtryck att tänka på."
"Oj oj, opastöriserad ost. Det är farligt för mig som är gravid."
"Åååh, jag tror inte på bantning. Men jag följer Dr Atkins och rör inte bröd och pasta."
Vid varje måltid på senare tid har mina gäster underhållit mig med sina glykemiska index.
Glykemiska index! Det är som att under samlag tala könssjukdomar. Glädjedödarnas debatt, rädslan för att njuta av en måltid, gör att mat numera bara förknippas med elände, fetma, alternativt anorexi, äckel, obesitet (har ni hört ett värre ord), tidig död, minskad potens och fula kroppar.
Jag funderar på att ha en dekal på matbordet med en varningstext ungefär som den som finns på cigarrettpaket: RÄDSLAN FÖR GOD MAT KAN ALLVARLIGT SKADA DIN MENTALA HÄLSA.
Som vore det en kåldolme sveps detta mat-hat in i termer som omsorg och ansvar, samhällets bästa och antiamerikanism. Antiamerikanismen röjer sig i att förklaringen till den tilltagande fetman helt är McDonalds fel. Kan ingen besinna sig och inse att en vanlig gammaldags pannbiff instoppad mellan två brödskivor under artistnamnet Big Mac knappast kan vara ett hot mot folkhälsan.
Mat-hatet, den mondäna och monotona skamkänslan över bordets fröjder, bör ersättas av aktivt livsnjuteri och spirituella gourmetsamtal. Så skojigt det vore att vid ett middagsbord få höra prat om mat som glädjeämne och gott hantverk: "Jisses, vad gott, vad har du i såsen? Och hur får du soppan så krämig?" Eller: "Vet ni vilket fett som gör stekt potatis bäst rättvisa? " Eller: "Har ni tänkt på att sedan det blev ont om torsk och tors-ken blev dyr och laxen blev vanlig som broiler så smakar torsk godare än lax."
För oss svenskar är det viktigare än för flera andra folkslag att ogenerat och utan skuldkänslor njuta av råvaror och tillagning, av smaker och uppläggning. Betänk att för tre generationer sedan rådde punktvis fortfarande svält i Sverige. Fortfarande på sjuttiotalet var restaurangmaten eländig och ICA:s och Konsums utbud av grönsaker, ostar och delikatesser begränsat.
Men nu - för första gången i historien kan svenskar både äta sig mätta och äta gott. Låt oss njuta av detta. Förslag: ett moratorium om tio år då mat-hat och mat-tjat och bantningsnoja är förbjudet.
Acceptera. Annars ska jag bussa Livarotfrossaren Gaetan Lechevalier på er.