Dadgostar blir inte minister efter valet
Planerna på att sitta i regeringen helt orealistiska
Vänsterpartiet vill sitta i regeringen.
Nooshi Dadgostar skissar på en koalition med fyra partier.
Förslaget saknar all form av realism. Läs om varför.
I dag inleds Vänsterpartiets 44:e kongress. Viktigaste frågan på dagordningen är att spika en valplattform, ett dokument som partiet hoppas leder till att partiet för första gången kommer att ingå i en regering.
Partiledaren har flera gånger den senaste tiden meddelat att hon tycker att det är naturligt att alla partier som ingår i ett regeringsunderlag också ingår i regeringen.
Hon ser en koalition mellan S, MP, C och V framför sig. Och att hennes parti har en pådrivande roll:
– Vi måste sitta med i en regering om Sverige ska bli ett starkt välfärdsland igen.
Dadgostars framtidsvision saknar för närvarande all form av realism. Det kan, som allt annat, ändras i framtiden. Men just nu är det så. Skälen är åtskilliga.
Centern är emot att Vänsterpartiet har ett avgörande inflygande över samhällsutvecklingen. Den ståndpunkten kommer partiet inte att rucka på så länge Annie Lööf är partiledare.
Alltså kan inte C och V sitta i samma regering.
Socialdemokraterna har i det närmaste en genetisk motvilja mot Vänsterpartiet. Det gäller inte alla i Socialdemokraterna, men tillräckligt många för att det ska vara en realitet.
Mellan 2014 och 2018 samarbetade Vänsterpartiet om statsbudgeten med den dåvarande S och MP-regeringen. Det är det närmaste regeringssamarbete partiet varit.
Siktet var redan då inställt på att sitta i regeringen. Men den blivande statministen Stefan Löfven slog redan dagen efter valet igen dörren. Med eftertryck.
Ett bärande skäl till Socialdemokraternas avståndstagande till Vänsterpartiet är att de uppfattar det som opålitligt.
När partierna samarbetar i lokala styren, i kommuner och regioner, går det bra. Så länge det är medvind. När problemen hopar sig upplever S att de får skulden av V.
I somras gav riksdagen för första gången i svensk politisk historia regeringen sparken. Stefan Löfven och alla hans ministrar fick gå. Initiativet till den misstroendeomröstning som regeringen förlorade togs av Vänsterpartiet.
I regeringskansliet, och partihögkvarteret, noterar Socialdemokraterna också vad som kan betecknas som plakatvänsterns frammarsch i Vänsterpartiet.
Det tydligaste exemplet anses vara att Ali Esbati som tidigare i veckan utsågs till ekonomisk talesperson efter Ulla Andersson.
Skillnaden i framtoning mellan Andersson och Esbati måste betraktas som mycket stor, närmast gigantisk. Andersson har slagits för fria glasögon för barn och gratis besök på vårdcentralen för 85-plussarna.
Esbati kallar Centern för marknadsfundamentalister och vill fösa Socialdemokraterna framför sig.
– Vi behöver vara tuffare mot Socialdemokraterna.
Men Esbati är inte den enda i kretsen kring Nooshi Dadgostar som Socialdemokraterna tycker är lite väl vänsterinriktade. Till de andra hör kanslichefen Kalle Larsson, kommunikationschefen Jenny Lindahl och chefsekonomen Sandro Scocco, tidigare LO-ekonom.
När Nooshi Dadgostar går upp i talarstolen vid lunchtid kommer hon att understryka att Vänsterpartiet har en närmast historisk uppgift att vrida utvecklingen i Sverige i en annan riktning.
Hon kommer sannolikt också att beröra det regeringssamarbete som hennes parti vill ha.
Men den fyrpartikoalition som Dadgostar ser framför sig saknar för närvarande all form av realism.
Hon blir alltså inte minister efter valet. Åtminstone inte i den regering hon själv skissar på.
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.