En vanlig ostmacka - giftigare än du tror
Redan 1998 avslöjade jag, som SVT-korrespondent i Bryssel, att inte bara Sveriges utan stora delar av världens osttillverkare använde antibiotika för att bekämpa mögelangrepp på ost. Antibiotikapreparatet heter Natamycin men för att inte väcka folks misstänksamhet gav man det ett E-nummer i stället. På ostarna står det E235. Det låter ju harmlöst. Men kära läsare, när ni ser detta, så är det antibiotika det handlar om, inte någon banal smaktillsats.
Mitt avslöjande väckte enormt uppseende i Sverige och storm bland konsumentorganisationerna. Jag blev den svenska ostindustrins fiende nummer ett. Ändå lovade de att avveckla natamycinet inom fem år. År 2000 krävde Socialstyrelsen att natamycinet skulle bort från ostindustrin senast 2005. Sverige skulle också verka för att få med sig EU. Natamycin godkändes som antimögelmedel på ost och korv av Livsmedelsverket redan 1979.
Mitt avslöjande ledde alltså till starka krav på att ost i fortsättningen inte fick behandlas med antibiotika. Natamycinet blev också en riksdagsfråga. 2007 motionerade Håkan Juholt om att natamycinet måste bort från svenska ostar. Kraven berodde naturligtvis på den ständigt pågående debatten om antibiotikaresistenta bakterier, en fråga mer aktuell i dag än någonsin.
Natamycin framställs av bakterien Streptomyces natalensis. Ostarna impregneras genom att de sänks ner i stora tankar innehållande natamycin.
Natamycinet lägger sig på ostens yta som ett skyddstäcke. Men det allvarliga är att natamycin inte alls bara används som antimögelmedel på ost. Det har i många år använts som veterinärläkemedel och som humanläkemedel mot ögoninfektioner, infektioner på händerna och svampinfektioner i underlivet. I Sveriges skrivs det veterligen inte ut längre men i Finland säljs Natamycin som ögonsalva under namnet Pimafucin och Pimafucort. Natamycin har många andra namn, till exempel Delvocid, Pimaricin och Natamax. Allt för att förvirra.
Allt fler ysterier har alltså sen 1998 gått ut och lovat att natamycinet ska förbjudas. Till att börja med såg det ut som om osttillverkarna verkligen tänkte göra så och bekämpa mögelsvamparna på annat sätt, till exempel genom god luftning. Men nu kan jag avslöja att så inte alls är fallet. Vid rekognosceringsbesök i ostbutiker den senaste veckan har jag kunnat konstatera att den ena osten efter den andra fortfarande innehåller natamycin - eller E235 som man hellre skriver på förpackningen. Särskilt vanligt är det hos Falbygdens ostar och Västerbottenost.
Boxholms ostar och även andra sorter. När jag för nio år sen (2005) besökte just Boxholm lovade man på heder och samvete att ta bort all natamycin från produktionen. Men vad hittade jag i varudeklarationen på Boxholms gräddostar i en stor matbutik i torsdags om inte – jo, just det, E235. Om fem år skulle giftet vara borta, lovade ysterierna 1998.
Nu har 16 år (!) gått och folk riskerar fortfarande att få i sig antibiotikan natamycin med sina ostmackor. Vinstintresset ljuger aldrig och Livsmedelsverket står inte på konsumenternas sida.
Lösningsmedel i margarin
Ska användas när man tar bort nagellack eller tunnar ut oljefärg (aceton respektive terpentin). Det ska däremot inte användas som smörgåspålägg. Likafullt har detta nu skett. Häromdan avslöjades att Coops lätta bordsmargarin innehöll lösningsmedel i mängder som överskred de tillåtna gränsvärdena. Men varken Coop eller Livsmedelsverket kunde säga varifrån lösningsmedlet hade kommit.
Arsenik i snus
Häromdan stod det också klart att snus är giftigt, inte bara för att det innehåller nikotin utan för att det också innehåller betydande mängder andra livsfarliga – och cancerframkallande – ämnen. Låt mig säga bekämpningsmedelsrester, formaldehyd, krom, nickel, bly, kadmium och arsenik och ni förstår vad jag menar. Undersökningen har gjorts av det oberoende laboratoriet Eurofin, som enligt DN har granskat sex populära portionssnusmärken. Så mitt råd är: Ät inte margarin och snusa inte – framför allt inte samtidigt!