Tro inte på deras nidbild av Sverige
Det känns ledsamt att tänka på det goda Sveriges förestående död. Därför tänkte jag ta ytterligare ett varv runt den ödesmättade frågan. Ska vi verkligen vrida klockan tillbaka?
EU-valet för två veckor sedan blev en framgång för nationalister, rasister, nazister, gemenskapshatare, Europaskeptiker, tillväxtförnekare och liknande dödgrävare.
Det gick bra för de krafter som lever på att projicera bilden av ett land och en kontinent i sönderfall, under attack från flyktingar, invandrare och europeiskt centralstyre.
Valresultatet gav rysningar. Det är inte orimligt att frukta en repris vid höstens riksdagsval.
Men ska vi verkligen rasera det Sverige som hade blivit så bra?
1960- och 1970-talen brukar framhållas som höjdpunkten för samhället Sverige, inte minst från vänsterhåll. Mycket går förmodligen att bevisa med siffror och statistik, men känslomässigt har åtminstone jag svårt att minnas den tiden som en fest för livet.
Vi hade fortfarande en fot i den sista sovjetstaten och den andra i vattenkammad värdekonservatism som krävde veta hut. Kul var det ibland, men mera trots allt än tack vare.
De senaste 30 åren har Sverige – under ledning av lika delar röda och blå regeringar – genomgått en enorm förändring till det bättre. Det har delvis att göra med globala trender, men framför allt en inre befrielse.
Vi har öppnat oss mot omvärlden, men också själsligt och mänskligt. På min lista är allt från avregleringar, invandring, urbanisering, regnbågsflaggor och EU-medlemskap samverkande faktorer för det moderna Sveriges positiva framväxt.
Bit för bit har landet befriats från moraliska bojor och mellanmänskliga begränsningar. Monarkin återstår, men den avskaffar sig själv genom att spela ut sin roll.
Jag vet att det låter pseudo och pretto, men det är så jag säger det. Dagens Sverige är i alla avseenden ett bättre land än det som den politiska nostalgin drömmer sig tillbaka till.
Allt är självklart inte bra. Men det mesta är så mycket bättre i dag än i går. Sverige är ett världsledande land inom de flesta områden som är viktiga. Välfärd, inkomst, livskvalitet, frihet, öppenhet och nyfikenhet. Det är klart att vi ska fortsätta jobba för att fler – alla – ska dela dessa rikedomar.
Men att vrida klockan tillbaka tar oss inte till framtiden. Låt den svartvita, kalla och själlösa Sverigebilden begränsas till nationalisternas propaganda. Tro inte på den.
Hittad läslust
Ligger i sängen och läser i telefonen om någon som klagar över att hon tappat lusten att läsa böcker. Inser att jag är på väg att drabbas av samma farsot. De smarta telefonernas utstrålning är obehagligt stark och vi bräckliga mänskor har så lite att sätta emot. Men jag räddas - som så ofta - av Cormac McCarthy. Tio-femton sidor och så är ordningen återställd.
Magisk show
Kvällen med Håkan var magisk på många sätt. Själv kommer jag att tänka länge på den fantastiska scenografin med bilder, filmer och illustrationer som förstärkte låtarna. Albert & Herbert bor granne med The Jam. Så är det ju.