Jönsson: ”Jobbigt att titta på OS”

Svenskens tunga period efter petningen

Publicerad 2018-03-02

LAHTIS. Emil Jönsson hade laddat för OS i Pyeongchang i fyra år men stoppades av SOK i sista stund.

Nu berättar han om tomheten han kände när han tittade på loppen han själv skulle ha kört.

– Sprinten var jobbig att titta på. Det var inte ens kul att se, säger 32-åringen.

Följ ämnen
Längdskidor

I OS i Sotji 2014 tog Emil Jönsson två medaljer: silver i sprintstafetten och brons i den individuella sprinten. Fyra år senare fick han mot sin vilja följa OS i Pyeongchang från tv-soffan hemma i Sverige.

32-åringen hade problem med skador och sjukdomar i början av säsongen, men har efter nyår gjort flera bra lopp. När det var dags för den klassiska sprinten i Planica drabbades han dock av krampkänningar och lyckades bara ta sig till semifinal på OS-distansen. Trots att förbundskapten Rikard Grip nominerade honom till att köra sprint i OS räckte inte resultaten för att övertyga Sveriges olympiska kommitté.

– Ska jag vara ärlig var det en tung period efter OS-beskedet från SOK. Man var inte peppad på någonting just då. Jag var väldigt tom, det man hade laddat för i fyra år försvann. Det var tungt att träna i början. De hårda passen, där jag fick ta ut mig max, kunde jag köra, men att samla många timmar och bara vara ute var svårare. Det kostade mycket energi att bara tvinga mig ut, säger han till Sportbladet inför helgens världscuptävlingar i Lahtis.

”Blir en tomhet”

Och det var inte bara träningen som var jobbig, att följa OS på tv var också frustrerande.

– Sprinten var jobbig att titta på. Det var inte ens kul att se. Jag hade ju haft en träningsplan för att jag skulle vara där, jag hade gått igenom med mina tränare att jag skulle köra de där tävlingarna. Och OS är OS, så det är klart att det blir en tomhet när det inte blir som man hade planerat.

– Samtidigt är det som det är, i idrott går det upp och ner. Men det blir en tomhet när det inte går som man tänkt sig: ”Vad fan ska man göra nu? Vad ska man satsa på?” Ett OS är ett så stort mentalt mål, du laddar all energi mot det, sen försvinner det.

Calle Halfvarsson och Marcus Hellner slagna i OS-sprint-finalen.

”Kommer ta SOK i hand...”

Emil Jönsson känner dock ingen bitterhet mot SOK.

– SOK har gjort ett val, man har sina premisser. Men när man vet att alla tränare runt mig ville ha med mig, men någon utifrån säger stopp … det är klart att det är en speciell sits. Men så här är idrott. Jag kommer att ta SOK i hand och ändå vara tacksam för att de har stöttat längdåkningen och mig så länge. Men som sagt: jag hade gärna åkt, det är inget snack om det.

Är du nervös för formen inför helgen?

– Ja, det är jag. Jag har inte en susning. Jag har inte kört något lopp under OS-perioden och har tränat mycket för mig själv. Jag vet inte alls var jag står. Mitt fokus har framför allt legat på den klassiska sprinten i Drammen i veckan som kommer. Den här helgen vet jag inte alls hur det kommer att gå.

Hur tänker du efter säsongen? Satsar du mot VM nästa år?

– Jag har inte börjat fundera i de banorna. Jag har i hela min karriär tänkt i OS-cykler. Nu är det fyra år till nästa OS, det är långt det.

Följ ämnen i artikeln