Cheerleading där alla får vara med - precis som man är

Jonas Sylvén Möller

För unga med intellektuell funktionsvariation är det svårt att hitta lag att idrotta i.
Genom cheerleading har Jenni, 13, och Linnea, 16, nu äntligen hittat rätt.
– Det bästa med att komma hit är att dansa och träffa mina bästa vänner, säger Linnea.

Klockan är strax efter 19 och cheerleadinglaget BLISS träning är i full gång inne i idrottshallen i Täby i norra Stockholm. Högst upp i ett mänskligt torn står 16-åriga Linnea Wiklund. Hon sträcker upp nävarna i luften.

– Det är lite läskigt att vara sådär högt uppe. Jag har höjdskräck. Men det går bra ändå, säger Linnea.

Hon är en av 10 medlemmar i BLISS, som är ett av Sveriges största cheerleadinglag för barn och ungdomar med intellektuell funktionsvariation.

Hit är alla välkomna. Utövarna , som är i åldrarna 10 - 22, har bland annat Downs syndrom, autism och cp-skada.

– Det bästa med att komma hit är att dansa och träffa mina bästa vänner – Cissi och Gustav. Jag har lärt känna dem här och på andra ställen, säger Linnea.

helskärm

Cajsa bestämde sig för att göra skillnad

Allting började för några år sedan. Då kände Cajsa Correa, 47, som är mamma till en dotter som utövar sporten, att hon ville göra skillnad på riktigt.

Hon tyckte att det saknades cheerleadinglag som jobbade med värderingar och tog socialt samhällsansvar.

– Jag menar att det är viktigt för barn och unga med miljöer där man känner sig inkluderad och trygg. Oavsett kön eller funktionsnedsättningar ska det finnas platser som är trygga, säger Cajsa.

Hon bestämde sig för att grunda en egen cheerledingföreing: Ultimate Cheer Xtreme (UCX).

I början av år 2020 startade förberedelserna på allvar. Cajsa rekryterade medlemmar genom att sätta upp affischer i Täby med omnejd, skriva i grupper på Facebook och besöka fritidsgårdar.

Hon gick också kurser via riksidrottsförbundet.

– Jag förberedde mig noggrant innan jag startade upp, säger Cajsa.

Föreningen växte

I augusti 2020 drog UCX igång med de första träningarna. 130 barn och ungdomar var med redan från start. De delades upp i nio lag som alla tränar på olika nivåer.

Ett av lagen var BLISS.

– I början hade vi fem medlemmar i BLISS. Att få barn med med intellektuella funktionsnedsättningar att börja med idrotter är nästintill omöjligt. Man behöver vara där de är. Och de hänger inte på sociala medier i samma utsträckning som andra ungdomar, säger Cajsa.

Sedan dess har både UCX och BLISS vuxit. Idag är medlemsantalet 250 respektive 10.

”Jag ger hundratusen poäng till att vara med i det här laget”

13-åriga Jenni Wiksten älskar att vara med i BLISS. Hon minns sitt första träningspass.

– Alla skrev ner sitt namn på papper, så jag fick lära mig allas namn. Nu vet jag vad alla heter, säger Jenni.

Innan hon började på Cheerleading höll hon inte på med någon sport. Men nu har hon fått mersmak och funderar på att börja på löpning.

Förutom kompisarna och sporten i sig tycker Jenni att Cajsa är det bästa med vara med i laget.

– Cajsa är superbra ledare. Hon gör mig stolt, glad och lycklig. Jag ger hundratusen poäng till att vara med i det här laget, säger Jenni.

Agnes: Här får man visa vem man är

Även Agnes Klinkert, 19, tycker om att vara en del av laget. För henne är den sociala biten viktig. Det bästa med BLISS enligt Agnes är att alla är så sociala, trevliga och omtänksamma.

– Här får man visa vem man är, säger Agnes.

Hon tycker att Cajsa är en bra ledare.

– Hon är kramgo och ger pepp. Hon var min bästa vän från början, det har hon alltid varit. Men jag försöker vara vän med alla, säger Agnes.

Lägger all ledig tid på ungdomarna

Cajsa har ett vanligt heltidsjobb och lägger all fritid på föreningen. Oftast fyra timmar per vardag och ännu fler timmar om helgerna. Hon gör allting helt ideellt och är klubbchef med ett övergripande ansvar över alla lag.

Det handlar till exempel om att ordna halltider, fixa träningsläger, se utövarna och hoppa in för sjuka coacher.

För BLISS är hon själv huvudcoach.

– Det finns cheerleadingföreningar i Sverige som har funnits i 20–30 år som inte har lag för personer med funktionsnedsättningar. Det säger någonting om idrottsvärlden. Många pratar om inkludering och allas lika värde. Men det är bara fina ord om man inte gör något i praktiken, säger Cajsa.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan på TV4 i december.

Nominera din hjälte här nedan!