Bråka inte med ”Boss”

Uppdaterad 2012-12-20 | Publicerad 2011-06-30

Top Gear testar vassaste Mustangen hittills

Ford säger att Boss 302 överträffar det bästa Europa har att erbjuda.

Sant eller falskt?

Spelar ingen roll. Det är den bästa Mustangen någonsin.

Brutal. Rolig. Billig.

Du behöver inte skriva under någon juridisk ansvarsklausul innan du kör den nya Boss 302, men det kan ändå vara en bra idé. För bilen inte bara uppmuntrar dig att köra som en huligan, den formligen insisterar på det. Den nya 302:an är den senaste – och utan tvekan den bästa – av de moderna Mustangerna – och den mest välbalanserade muskelbilen du kan köpa idag.

Modern version av en ikon

Utvecklad under de senaste två åren med en tydlig blick mot USA:s racerbanor (då som 302R), är 2012 års Boss 302 en modern inkarnation av 1969-års originalbil som tävlade i de dånande tuffa Trans-Am serierna. Den vann fullständigt 1970 rattad av racinglegenden Parnelli Jones och förblev en favorit de två följande säsongerna.

Den utgick från en vanlig Mustang men trimmade varje del som fick bilen att köra, bromsa och styra bättre.

Det var ett vinnande koncept då, och det fungerar lika bra på den här versionen. För att börja med motorn. Man tar en standard V8 på 5 liter från Mustang GT och sätter dit exklusivt CNC-frästa topplock, dubbla, oberoende

variabla kamaxlar och ett nytt insug taget direkt från tävlingsbilen 302R – tillsammans med en lång lista över andra uppgraderingar.

Totalt 444 hästkrafter

Det här ger 32 extra hästkrafter, vilket totalt blir 444 hästkrafter vid 7 500 varv, 1 000 varv högre än standardmotorn. Vridmomentet är på 380 Nm, 13,5  mindre än standard GT-motorn. Men är inget du saknar, eftersom du är alldels för upptagen med att begrava nålen i den bortre delen av varvräknaren.

Istället för en tredjepartsväxellåda, har Ford utvecklat den sexväxlade standardlådan och gjort den smidigare, snabbare och starkare.

Motorn andas ut genom ett system som är designat för att ge minsta möjliga motstånd och mesta möjliga ljud, varumärket för en muskelbil. Uppfinningen här är ett par extra ventiler som mynnar ut precis bakom framhjulen och som kompletterar de två huvudavgasrören. Även om standardoljudet är fylligt och högt, finns det ett par skyddsplåtar som går enkelt – och detta är förstås bara ett förslag – att knacka bort för att få ett ännu högre ljud.

När det gäller chassiavdelningen fortsätter förbättringarna i form av grövre, bakre krängningshämmare – de största som någonsin stoppats in i en serietillverkad Mustang – styvare fjädrar och hårdare bussningar. Alla stötdämparna är också justerbara i fem steg. Det behövs bara en helt oteknisk skruvmejsel för att pilla med dem. Den stela bakaxeln (mer om den senare) har fått en lägre slutväxel, 3,75, och differentialbroms är standard.

TracKey – den stora nyheten

Elektroniken har också uppgraderats till att inkludera en styrservo inställbar i tre nivåer. Den enda anledningen att byta från mittläget skulle vara om du känner dig svag eller vill bygga överkroppen medan du kör. De två inställningarna på stabilitetskontrollen finns dock fortfarande kvar från standard GT-modellen. Men, den stora nyheten i den här delen av bilen är någonting kallat TracKey.

Det är en utveckling av MyFords smarta nyckel-teknik som gör att bilen känner igen dina inställningar via nyckeln. Men TracKey kan mycket mer spännande saker. Du kan ta med bilens andranyckel till din bilhandlare och för runt 1 900 kronor (i USA) kan han flasha minnet i nyckeln med en smart kod. När den väl är aktiverad behöver du bara sätta in TracKey i bilen och Boss 302:ans elaka tvilling dyker upp.

Nyckeln går in och stökar runt i Bossens hjärna genom att ändra mer än 200 olika parametrar i motorstyrningen och förvandlar den redan smaskiga bilen till en hårig, vild best. Tomgången övergår från ett mjukt muller till ett knappt lagligt grovt, upprört ljud; vridmomentet från låga varv ökar och gasen förvandlas från en pedal till en strömbrytare. Dessutom kommer en två-stegs launch-control, vilken låter dig förutbestämma ett varvtal och sedan bara kicka ned gasen och släppa kopplingen.

Ren tävlingskalibrering

Om det låter extremt, så är det meningen. Som Mustangs chefsingenjör säger: ”Allt som överhuvudtaget kan påverka bilens maxi-mala prestanda är borttaget med TracKey-kalibreringen. Alla begränsningar för att förbättra körbarheten är borttagna och ersatta med ren Ford Racing tävlingskalibrering.” Han skämtar inte. Det här är inte någon uppgraderad sport-knapp – det är en fullständig omtrimning av hela motorn.

Ännu tuffare version

Men hur radikalt det än låter, så är det inte slut med detta. Hur ursinnig standard-Boss-302 än är, så finns det fortfarande ytterligare en nivå som är tillgänglig för verkliga motormaniker: Boss 302 Laguna Seca. Den här innehåller alla uppgraderingar möjliga för standardbilen och är en bro mellan den fullfjädrade 302R racingbil och den vanliga Boss 302.

Den är ännu mer avpassad till banliv, men är fortfarande en fullt laglig gatubil. Lagunan har en hel flotta av extrautrustning – och en prislapp som halkar upp 45 000  kr – för att markera detta faktum. Lättvikts racingfälgar – ännu bredare bak än på standardbilen – plus racing sammansättning av däcken inleder specifikationerna som också innehåller en enorm framvinge som kunde fungera som snöplog, en bakspoiler, en vridmomentkänslig bakdifferential, en störtbåge där baksätet brukade vara, kylkanaler för bromsarna, röd takpanel och röda dekaler.

Snabbare än BMW M3

Båda versionerna lovar mycket och levererar på ett fenomenalt kompetent sätt, först och främst på bana. Ford räknar med att standardbilen är en sekund snabbare per varv runt Laguna än en M3, medan Laguna-versionen är

ytterligare en sekund snabbare. Efter att ha piskat båda bilarna på banan, känns det som om det kunde vara sant.

Motorn accelererar och accelererar, helt olikt de flesta stora muskelbils V8:or, och bilen förblir fantastiskt stabil genom alla banans karaktäristiska kurvor.

Du får en verklig känsla av att alla delarna har trimmats in för att fungera helt harmoniskt med varandra, särskilt på Laguna-modellen. Allt för att uppmuntra dig att krama allt ur bilen varv efter varv. Det finns tillfällen när 5-litersmotorn sjunger för fullt, de vit-röda kant-hindren flimrar förbi, när ett svagt men konstant tjut från däcken fyller kupén, som du glömmer att du kör en muskelbil. Den är så neutral och naturlig att du kan styra den nästan lika bra med gasen som med ratten.

Till och med när du kastar bilen över det blinda krönet som är ingången till Lagunabanans Corkscrew med full gas på treans växel är det ingen som upprör bilen nämnvärt. Styrning blir lätt för en sekund men återgår till sitt normala läge i god tid inför den tekniskt mer krävande Turn Nine, så att du verkligen kan attackera den. Det här är den sortens beteende förväntar du dig inte av en övergödd muskelbil.

Med den stela bakaxeln i baken förväntar du dig en hel del stötar och hopp när bilen kör in i ett gupp mitt i kurvan. Och visst, det finns där. Men huvudsaken är att det sker så superkontrollerat sätt och att styrningen är så kvick, att du kan parera innan det blir ett problem. Om något, så gör det körningen ännu roligare.

Ford tycker om att säga att en bra konstruerad stel bakaxel-fjädring är bättre än en dålig individuell fjädring. Sant – särskilt när bilen inte kostar mer än den gör (Boss 302 är inte prissatt i Sverige – i USA 41 000 dollar eller ca 260 000 kr) och är ändå så snabb.

Inte långt efter dyrare bilar

Vi körde längs TopGears favoritväg, som bara består av skymda kurvor, fientliga krön och trasig asfalt. Precis som en knölig svensk landsväg. Om en bil har några fel, går  de inte att dölja länge här.

Vi har kört alla Europas superbilar – BMW M5, Mercedes C63 AMG, Jaguar XFR – nedför samma sträckning och alla hade problem någon gång under färden. Boss-föraren skulle behöva jobba hårdare, visst, men det är inte troligt att han hade kommit långt efter bilar som kostar två till tre gånger så mycket.

Det är en Mustang, damn it!

Och det är den proportionen mellan pris och lust som dyker upp varje gång du vill kritisera 302:an. Okej, ratten är inte justerbar i längsled och delar av plastinredningen är väl hård. Men den har enorma Bremobromsar, Recaro-säten, justerbar fjädring, supercool inställning av motorn i två lägen, en galen V8, kapacitet att köra 100-meters burnouts hela dagarna – och det är en Mustang, damn it!

Bara 4 000 Boss 302 kommer att byggas. Av dem är cirka 700 Laguna Seca-modellen. Originalbilen från 1969 är i dag en samlarvärd – och körglad – klassiker.

Den här, den mest välbyggda Mustangen hittills, är på väg rakt in i samma kategori. Men ta mig inte på orden bara. Kolla YouTube snart och du kan inte undvika att se massor av illegala orsaker till varför.

Andrew Yeadon, Top Gear Magazine
Copyright © BBC Magazines Limited

Följ ämnen i artikeln