Debatt

Klimatpolitiken måste handla om vanligt folk

Debattören: Politiken måste stödja de som förlorar jobbet i klimatomställningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Coronapandemin visade oss vad som händer när människor börjar oroa sig för matförsörjningen. Butikerna tömdes på konserver och toalettpapper. Klimatförändringarna bär med sig stora risker för jordbruket på kort sikt med torka och översvämningar, och ännu större risker på lite längre sikt med förändrat klimat. Här krävs en diskussion om konkreta åtgärder för att säkra livsmedelsförsörjningen.
Coronapandemin visade oss vad som händer när människor börjar oroa sig för matförsörjningen. Butikerna tömdes på konserver och toalettpapper. Klimatförändringarna bär med sig stora risker för jordbruket på kort sikt med torka och översvämningar, och ännu större risker på lite längre sikt med förändrat klimat. Här krävs en diskussion om konkreta åtgärder för att säkra livsmedelsförsörjningen.

DEBATT

DEL 7 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE

Jag är ordförande för föreningen Klimatriksdagen, som varje valår från och med 2014 har samlat in motioner från svenska folket på klimatområdet som en motreaktion mot den passiva klimatpolitik som förts.

Under en konferens bearbetas förslagen och presenteras sedan för politikerna för att lyfta klimatfrågan i valdebatten.

Och nu påpekar allt fler av våra medlemmar att debatten måste vidgas från de tekniska frågorna till att handla mer om hur klimatomställningen påverkar människor.

Klimatomställningen har hittills mest engagerat den tunga industrin, transportsektorn och energibranschen. Inte så konstigt egentligen, eftersom den klimatpolitiska debatten nästan uteslutande har handlat om just industrin, transporterna och energiförsörjningen. Men för att komma framåt behövs också det folkliga stödet, omställningsviljan och opinionen.

I klimatpolitiska debatter har M och KD nästan uteslutande talat om kärnkraft. V, MP och C pratar transport- och energipolitik och S stirrar sig blinda på sina, i deras ögon ambitiösa, klimatmål. L pekar på komplexa reformer i EU och SD vill att klimatpolitiken helst ska angå något annat land som har högre utsläpp - till exempel något av alla de länder som producerar våra varor.

Dessa områden är givetvis viktiga och innefattar avgörande beslut för vår framtid, men debatterna gör föga för opinionen på klimatområdet. Snarare spär de på en känsla av att vanligt folk inte kan påverka klimatomställningen.

Väljarskaran märker nämligen inte om deras el kommer från kolkraft eller solel, om de tankar biobränsle eller fossil bensin, eller om stålet i en byggnad har producerats med fossilfri vätgas eller kolugn. På det här sättet flyger hela klimatomställningen över huvudet på medelsvensson. Vi märker den inte, därför angår den oss inte.

Samtidigt finns det mängder av klimatpolitik som angår oss i allra högsta grad. Till exempel:

  • Vad görs för att hjälpa människor att omskola sig eller förändra sin verksamhet när hela yrkesgrupper försvinner?
  • Hur säkerställer vi att vi får mat på bordet när tidigare produktionsländer står utan varor att leverera?
  • Hur väl fungerar välfärdens skyddsnät när stora naturkatastrofer ställer människors liv på ända över en natt?

Alla dessa frågor är i stort frånvarande i den klimatpolitiska debatten, men är oerhört viktiga för de som funderar kring vilka konsekvenser klimatkrisen kommer få för deras liv.

Vi behöver en konkret diskussion om hur Sveriges företagare och arbetare ska förhålla sig till en framtida arbetsmarknad. I den rappa klimatomställning som nu planeras behöver vi ligga steget före med att ställa om branscher och ge det stöd som behövs för att människor inte ska bli hängande i konkurs och arbetslöshet.

En myndighet behöver ges uppdraget att genomföra en omfattande systemanalys och sedan arbeta proaktivt med de branscher som står inför stora förändringar.

Småföretag på landsbygden som är beroende av fossila transporter är en stor grupp och ett viktigt exempel. Regering och riksdag behöver adressera dessa människors behov, annars kommer bensinbilarna att bli kvar, framförda av missnöjda och arga väljare som anser att politiken straffar dem på ett orättvist sätt. Ett samarbete med fackförbunden kan vara en väg framåt.

Coronapandemin visade oss vad som händer när människor börjar oroa sig för matförsörjningen. Butikerna tömdes på konserver och toalettpapper. Klimatförändringarna bär med sig stora risker för jordbruket på kort sikt med torka och översvämningar, och ännu större risker på lite längre sikt med förändrat klimat. Här krävs en diskussion om konkreta åtgärder för att säkra livsmedelsförsörjningen.

Svenska producenter ska stöttas för att kunna producera hållbar och näringsriktig mat, avtal bör skrivas i förväg för att säkra samarbeten med grannländer och innovativa matproducenter behöver ges bättre stöd att etablera sig på en konkurrenskraftig marknad som premierar låga priser och snabba leveranser.

Vad gör du om hela din stad försvinner i ett kraftigt regn? Katastrofen i Tyskland öppnade många för insikten att vi kan förlora allt över en natt. Antalet naturkatastrofer ökar också för varje år som går, men var är vår beredskap?

Vi behöver bygga vårt samhälle så att det inte lamslås av varje katastrof, utan har den motståndskraft som krävs för att människor ska kunna känna sig trygga med både liv, ägodelar och verksamheter. Då vågar vi också vara innovatören eller entreprenören som drömmer om morgondagens lösningar.

Här behöver städer åtgärder i vattensystemen och grönområden som agerar buffertzon. En katastroffond behövs som kan bekosta nödinsatser men också hjälpa drabbade att komma på fötter igen. När krisen väl slår till är det för sent.

Klimatkrisen är en kris vi är dåligt förberedda på, både fysiskt och mentalt. Vi behöver börja prata om vad klimatomställningen kommer innebära för oss som människor, det måste bli relevant och kännas nära.

Inför nästa års valrörelse kommer vi i Klimatriksdagen satsa stort på att fortsätta ta fram konkreta politiska förslag med människan i fokus. Jag hoppas att politikerna tar uppmaningen att göra gemensam sak för att involvera människor i klimatpolitiken.

För vi kämpar mot samma mål – och behöver få med oss alla på tåget.


Jonas Bane, ordförande i Klimatriksdagen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Nödläge – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

DEBATTREDAKTIONEN: I dag inleds debattserien ”Nödläge”

ÄMNEN I ARTIKELN

Nödläge – en debattserie om klimatet

Klimatpolitik

Energipolitik

Klimat & miljö

Politik

Klimatförändringar

Klimathotet