Läkaren om långtidssjuka barn: Så vanligt är det
Är ingen tydlig diagnos
Publicerad 2021-02-24
Över 200 barn har fått diagnosen långtidscovid i Region Stockholm. Men hur vet man att det är långtidscovid? Vilka symtom gäller? Och vad vet forskningen om långtidssjuka barn i dag?
– I slutändan kanske man inte kommer kunna säga att det rör sig om långtidscovid i alla fallen, säger Malin Ryd Rinder.
I december förra året presenterades en fallstudie vid Karolinska institutet. Där slogs det fast att barn kan drabbas av långtidscovid. Då planerade man att den nystartade specialistmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus skulle ta emot 20 barn med långvariga symtom. Nu ska 214 barn fått diagnosen, enligt siffror Region Stockholm som SVT tagit fram.
Ni planerade för att ta emot 20 barn, nu har över 200 barn i Region Stockholm fått diagnosen – är antalet drabbade högre än ni tänkt er?
– Siffran 200 är oklar så den är svår att kommentera. Det kan röra sig om annat som klassats som långtidscovid. Det är viktigt att komma ihåg att av det stora antalet barn som blivit smittade är det en liten andel som blivit sjuka i långtidscovid eller så kallad MIS-C. De flesta får ett lindrigt förlopp av sjukdomen, säger Malin Ryd Rinder, som är överläkare och verksamhetschef på Barnakutsjukvården, Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
– Vi har just nu ett 50-tal barn under utredning och remisser som droppar in. Att det skulle bli fler än 20 barn var förväntat. Och med fortsatt smitta kan vi ju förvänta oss att det kommer fortsätta droppa in fall och remisser.
Enligt Malin Ryd Rinder är diagnosen långtidscovid just nu snarare ett begrepp än en tydlig diagnos, de jobbar på att ta fram riktlinjer och hur man ska definiera detta hos barn och ungdomar.
– Diagnosen ”långtidscovid” sätts säkert av många läkare, men det är lite oklart på vilket sätt diagnosen just används i primärvården eftersom detta är så nytt. Det finns inget prov man gör som visar att barnet har långtidscovid och bilden ser lite olika ut för de barn och ungdomar vi sett.
– Vårt fokus är att utesluta behandlingsbara, allvarliga sjukdomar och försöka förstå vilka problem de har för att kunna hjälpa barnen att komma tillbaka till en normal vardag. Det gäller att ha flera glasögon på sig, det är många andra aspekter i pandemin som gör att barn och ungdomar i dag mår dåligt. Alla barn och familjer som utreds hos oss får träffa både läkare, fysioterapeut, psykolog och kurator.
Vilka symtom rör det sig om som gör att ni kan slå fast att det är långtidscovid hos barn?
– Det är en blandad grupp av barn, vissa går i skolan och andra kommer knappt ur sängen. Det är vanligt med trötthet och återkommande infektionssymtom som halsont och feber. Vissa upplever hjärtklappning och en del har ont i kroppen. Vissa barn har haft hudutslag och en del har påverkan på lukt och smak. Det ser lite olika ut från person till person. Symtomen är ju inte specifika för covid så det innebär inte att man kan bevisa att det är långtidseffekter av det. Man får titta på andra samband. Oavsett var det handlar om så behöver de ju hjälp och stöd.
Har samtliga barn testats positivt på coronatest och/eller antikroppstest?
– De flesta har inte det. Det var i december som vi började träffa första vågens barn, det är väldigt få av de barnen som testades för coronaviruset. När vi har kontrollerat antikroppar är det få som har haft det. Vi vet inte om det är så att de har haft antikroppar som försvunnit eller inte fått några alls eller om de haft någon annan infektion som triggat besvären.
Vad vet forskningen om långtidssjuka barn i dag?
– Jättelite, det har inte hunnits göras så mycket studier ännu. Vi har inte hunnit summera och analysera våra erfarenheter. Det vi vet är att det finns långtidscovidgrupper även i andra delar i världen. I november/december berättade läkare i Israel att de också stött på långtidscovid hos barn liksom kollegor i England. Vi står inför samma utmaningar med att det är en ospecifik och blandad bild av hur många drabbade barn det finns. Det som glädjer oss i alla fall är att vi ser flera barn som börjat tillfriskna och återhämta sig, även om det tagit lång tid.
Prenumerera på Familys nyhetsbrev
Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!
PODD Vaccin? Var god dröj
Aftonbladet Daily med Marie Morell, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioners sjukvårdsdelegation samt oppositionsråd för Moderaterna i Region Östergötland.
