”Sluta kalla oss i orten för djur och slödder”

Carolina Sinisalos barn sköts ihjäl – nu blir hon politiker

Rinkebybon Carolina Sinisalos ena son sköts till döds och hennes andra son blev förlamad. Nu kandiderar hon för S i Stockholm.

RINKEBY Att ta del av Carolina Sinisalos, 46, livshistoria är som att sitta fastnaglad framför en osannolik tv-serie. Men i hennes fall är dramatiken verklighet.

Hösten 2015 kändes det som att Carolinas liv höll på att vända uppåt och få en stabilitet efter många stökiga och otrygga år.

Som fyraåring kom hon med sina finska föräldrar till Rinkeby. Det var en uppväxt med alkoholism och misshandel. Alla visste, men ingen utomstående gjorde något, konstaterar hon.

Innan Carolina fyllt 20 hade hon själv fått två barn. De kommande åren fick hon två till, levde destruktivt med våld och missbruk precis som sina föräldrar.

Men den 5 december för drygt sex år sedan hade hon funnit en kärlek, en man som var snäll och skötsam. De åkte in med barnen till Gallerian, ett shoppingcenter i centrala Stockholm, och såg där att ett flygbolag hade en stor kampanj. Om man gifte sig på plats fick man en bröllopsresa till Las Vegas.
Carolina och hennes pojkvän gjorde slag i saken.

– Vem säger nej till en Las Vegas-resa, seröst?, förklarar hon när vi möts på den indiska restaurangen som ligger i Rinkeby centrum.

Vigseln förrättades mitt i julhandeln av en Elvis-imitatör på direktlänk från White Chapell i Las Vegas.

Telefonsamtalet förändrade allt

Ett par veckor senare gick resan till Las Vegas. På rummet möttes paret av varsin påse med biljetter till en stor show, helikoptertur över staden och 200 dollar var för shopping.

Livet hade nått sin höjdpunkt. Bokstavligen.

Minuter senare gick de ned för att ta en bit mat. Carolinas make hade ett missat samtal. De ringde upp. I telefonen sa Carolinas styvson att hennes söner var skjutna. Robin, 15, var död, skjuten i huvudet. Alejandro, 21, låg på sjukhus. Två månader senare vaknade han upp ur koman, förlamad från bröstet och nedåt.

– Jag drogs ned i ett svart hål, som att någon sa att nu fick jag inte leva längre, berättar hon.

Sedan den fruktansvärda kvällen för sex år sedan har Carolina Sinisalo mer eller mindre frivilligt blivit en talesperson mot det dödliga våldet och för de drabbade familjerna.

Tidigare i veckan berättades hennes historia i Alexandra Pascalidous dokumentärserie på SVT, "Mammorna i våldets skugga". Pascalidou har följt några av de mammor som tvingats överleva sina mördade söner. Pascalidou skildrade deras historier redan i boken "Mammorna" (Atlas 2018) som i år också blivit hyllad teaterföreställning på Riksteatern.

”Inget barn förtjänar att dö”

Orsaken till att Carolina Sinisalo vägrat låta sig tystas som så många andra som drabbas av det brutala våldet var att hon direkt reagerade på hur hennes och andra mördade barn svartmålades i medierna.

– Jag ville inte att hela Sverige skulle få bilden av mina barn som gängkriminella som förtjänar att dö. Mina barn var inga gängkriminella, de var barn som blev skjutna utanför vår port. Mitt största budskap är att ingen har rätt att mörda barn, oavsett om det handlar om ”gängkriminella” eller inte.

Hon återkommer hela tiden i vårt samtal till klassaspekten i debatten kring dödsskjutningarna i Sverige.

– Mördandet har blivit till en diskussion om de där "djuren i förorterna" som håller på och som vi andra inte behöver bry oss om på riktigt.

En vän till henne, den socialdemokratiske riksdagsledamoten Anders Österberg, såg att Carolina Sinisalo är en politisk talang och började dra med henne "hit och dit" som hon säger.

– Det är komiskt för jag är absolut ingen politiker.

En sån som bara babblar eller vadå?

– Ja, jag kan inte identifiera mig som det. Men mina vänner säger att jo, du är född till att vara politiker.

I höstens val kandiderar hon till kommunfullmäktige i Stockholms Stadshus för Socialdemokraterna. Partiet gick hon med i för två år sedan.

– Jag har varit socialdemokrat hela mitt liv. Jag kommer från en finsk arbetarfamilj så det har aldrig funnits något val. Men det betyder inte att jag håller med S om allt. Inget av partierna har gjort sitt yttersta mot utanförskapet, arbetslösheten, bostadsbristen, kriminaliteten. Vi har hundratals mördade unga här i Järva, mördare går på gatorna. Ändå händer för lite.

Tillsammans med Anders Österberg har hon blivit en politisk kraft i Järva i Stockholm, där problemområden som Rinkeby, Tensta och Husby ligger. Hittills har de gjort minst ett 70-tal föreläsningar om varför det är enklare för unga att skaffa vapen än jobb i de här områdena.

– Vi har ärligt talat en systemkollaps, säger Carolina Sinisalo.

Hon menar att myndigheter, civilsamhälle, polisen och alla människor måste samarbeta mer och åt samma håll. En början är att bara säga hej till de tuffa grabbarna som hänger i grupp menar hon.

– De är så avhumaniserade och kallas djur, slödder, kriminella och till slut börjar de bete sig så. Men de är någons barn, ungdomar, fina människor. Säg hej och le mot dem.

Hon säger själv att hon inte känner att hon passar in i politikens finrum.

– Jag är barnskötare och snart utbildad undersköterska. Jag har inga fina diplom på väggarna och bor hemma hos mina föräldrar efter skilsmässan eftersom jag inte har råd med en egen lägenhet.

– Livet är ingen dans på rosor, säger hon. Det är få som faktiskt lever det där perfekta Instagram-livet. Vi kan inte förändra människors liv till det bättre om ingen vågar berätta hur de verkligen har det.

– Politikerna har för lite verklighetskoll, tycker hon.

Eller så lockar partierna in människor som du?

– Min plan var aldrig att bli politiker, men människorna som bor här måste bli hörda. Jag gör det här för att ta med mig Rinkeby-folket till Stadshuset.

Om jag blir invald ska jag smyga på mig Adidas-overallen

Hon berättar hur förbannad hon blev när den minst sagt yvige moderata riksdagspolitikern Hanif Bali kallade människor i förorten för "Adidas-slödder".
– Näeh bror, det där funkar inte på mig, säger Carolina Sinisalo att hon tänkte.

– Tydligen får man inte ha "ortenkostymen", Adidas-overallen, på sig i Stadshuset. Men om jag blir invald har jag lovat att jag på något sätt ska smyga på mig den där.