Billig el från kärnkraft – det kan du glömma

Det blir vi konsumenter som får betala

Den senaste finländska reaktorn i Olkiluoto skulle ha stått färdig 2009. När den startade i vintras beskrivs den som världens dyraste byggnad.

Frågan är om det finns någon som är bättre lämpad att svara på frågor om intresset för kärnkraft än Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke. Han umgås inte bara med landets ledande företagsledare. Jacke leder dessutom den tyngsta lobbyorganisationen bakom vår energidebatt.

Just därför är de svar han i dag ger i Svenska Dagbladet märkvärdigt svävande.

Nej, Svenskt Näringslivs chef vet inte vem som skulle vilja satsa pengar i ny svensk kärnkraft. Han vet inte när eller ens om det kommer några investeringsbeslut.

Kräver lönsamhet

Det han vet är att den som ska investera i bygget av nya reaktorer måste vara säker på att få tillbaka sin insats.

En självklarhet för alla kraftslag. Och samtidigt ett grundskott mot hela den bild av verkligheten som Ebba Busch och Ulf Kristersson målat upp.

Att kärnkraften måste vara lönsam betyder nämligen inte bara att den förutsätter en långsiktig politik. Det innebär också att elpriset inte får bli för lågt. Inte nu, och inte i framtiden.

Billig el från vind och sol kan behöva hållas tillbaka, precis som tekniker för att lagra energi till exempel med hjälp av vatten.

Extra avgift

Svenskt Näringslivs lösning tycks vara att betala ut en extra peng till kärnkraftsproducenterna. Ersättning för systemtjänster kallar man det. De stora generatorerna stabiliserar ju systemet.

Det må så vara, men en sak kan vi vara säkra på. Det är vi som elkonsumenter som kommer att få betala med högre elräkningar. Inte bara några svinkalla dagar i januari när det inte blåser, utan varje dag hela året.

Kärnkraftsinvesteringarna måste ju vara lönsamma.

Energiförsörjningen är en nyckelfråga för hela samhällsutvecklingen. Samtidigt är regeringens energipolitik byggd på ett gungfly.

Avfallsfrågan är inte löst

Inte bara för att kärnkraftens säkerhets- och avfallsfrågor fortfarande är olösta. Inte heller bara för att Kristersson och Busch helt saknar en idé om hur industrin ska få hållbara politiska besked.

Här och nu handlar det om pengar. Traditionella kärnkraftverk är bland det dyraste man kan bygga. Den ”nya” idén om små serieproducerade kraftverk är fortfarande under utveckling. Ingen vet om de verkligen blir billigare.

Svenskt Näringslivs chef vet inte vem som ska betala för nya kärnkraftverk eller när det ska ske. Och Sverige har en regering vars energipolitik bygger på fromma förhoppningar.

Vi beklagar, men det kommer att märkas på din elräkning.