Till och med tavlorna flyr från Putins soldater
I Bryssel skyddas ukrainsk konst från bomberna
BRYSSEL Det är inte lätt att hitta på Bryssels jättelika konstmuseum. Men i två mindre rum mellan hundraåriga porträtt i tunga guldramar och Bruegels detaljmålningar av små skridskoåkande gummor gömmer sig utställningen från Ukraina.
Den är här på tillfälligt besök. Samlingen med 65 modernistiska verk målade mellan 1900 och 1930 kommer främst från Ukrainas nationalmuseum och Museet för ukrainsk teater, musik och film i Kiev.
De är på Europaturné, rent krasst för att inte bli sprängda i småbitar. Utställningen är ett sätt att skydda det ukrainska kulturarvet.
Det är glest med besökare denna med brysselmått mätt unikt soliga söndagseftermiddag. Men de som tagit sig hit cirkulerar mellan de futuristiska gouachemålningarna i silver, trafikljusrött och kolsvart, och arbetarromantiska jättetavlor från Sovjettiden.
De är alla del av berättelsen om Ukrainas historiska kamp mot imperialismen. Konsten skapades under dramatiska politiska förändringar – först världskriget, sedan den ryska revolutionen, inbördeskrig och Sovjetunionens bildande.
Under sovjettiden utvecklas konsten till ett politiskt verktyg. Den unika ukrainska futurismen ersätts av socialistisk realism. Tavlorna i utställningen blir bokstavligen större, vattenfärg ersätts av olja och motiven går från teaterdekor till revolutionära kvinnor som övar prickskytte.
I början av 30-talet dör mellan sex och sju miljoner ukrainare i en politiskt konstruerad svält signerad Josef Stalin. År 1937 avrättas ukrainska intellektuella på löpande band, bland dem många kända konstnärer.
Nu är ukrainsk konst på flykt från ryska soldater.
En morgon i oktober 2022 parkerade fem stora lastbilar och ännu fler militärfordon utanför konstmuseet i Cherson. Ryska soldater tömde systematiskt hela byggnaden. De kastade in värdefulla tavlor i lastbilarna, i bästa fall slarvigt inlindade i lakan.
Ukrainska åklagare och museianställda säger att mer än 15 000 konstverk stals, bara från Cherson. FN-organet UNESCO har bekräftat att Ryssland förstört eller skadat 327 viktiga kulturella platser sedan krigets inledning.
Rysslands mål har hela tiden varit att utrota den ukrainska kulturen. Attacker mot museer, kyrkor, bibliotek och liknande är försök att utradera landets identitet och gemensamma arv.
Så kommer det sig att 65 ukrainska tavlor hamnat i Bryssel.
Längst in i utställningen hänger en färgglad målning från 1927. ”Slipa sågarna” av Oleksandr Bohomazov föreställer tre barfota män i färd med att – gissa vad – slipa sågblad. Den är ett tydligt försök av modernisten Bohomazov att anpassa sig till de politiska påtryckningarna.
Men bortsett från det socialistiska motivet, är sågklingorna misstänkt geometriska. Ytorna av kontrastrik färg bildar skarpa vinklar mot högarna med plankor och arbetarnas byxben. Modernismen lyser igenom.
Den ukrainska kulturen var omöjlig att kväva då. Och Vladimir Putin kommer definitivt inte lyckas i dag.