Som tack fick jag en flaska vin av M
Något håller på att gå sönder i Sverige
För någon vecka sedan höll jag ett anförande på Blasieholmsgatan 4A. Moderaternas partihögkvarter.
Efteråt fick jag en flaska vin i present med orden ”Och detta är... en MUF-blomma”.
Hade jag istället pratat inför SSU skulle jag nog fått just en blomma, eller ett träd planterat i VI-skogen. Viktiga politiska traditioner sitter djupt i Sverige.
Jag var inbjuden av de moderata studenterna och ämnet var lite allt möjligt. Det var kul.
Kanske låter detta ”klegg” av politiska motståndare märkligt om man bara följt politisk debatt via TV, tidningar eller sociala medier. Men det var faktiskt ingen särskilt ovanlig händelse.
Den nya traditionen är vinnaren tar allt, inklusive tar hämnd på förloraren efter ett val
Jag har själv genom åren ofta bjudit med borgerliga politiker och debattörer på kurser jag har hållit.
I våras medverkade exempelvis dåvarande partisekreterare i Kristdemokraterna Johan Ingerö vid Aftonbladets ledarskribentutbildning på anrika Bommersvik i Södermanland.
Bommersvik är kursgården där Socialdemokraterna och SSU utbildat folk sedan 1930-talet. Det var där Olof Palme föreläste och Tage Erlander bodde efter tiden som statsminister. I den gamla bastun påstås idéerna om ATP ha mejslats fram.
Jag visade runt Johan Ingerö, platsen är fylld av svensk nutidshistoria, och lade även ut en bild av oss på Twitter. Det blev livat.
”Ringer du inte tillbaka innan 13 Johan Ingerö så skickar jag in en sökpatrull!” twittrade Ebba Busch glatt som svar.
Så kan svensk politik också vara.
Men så var den inte förra veckan. Då berättade regeringen och SD att de tänker införa en riktad lagstiftning mot Socialdemokraternas finansiering.
Det kan låta trivialt, politikerna bråkar om något igen. Men det kan komma att förändra mycket av vad vi sett som självklart i politiken.
I sak vill regeringen och SD förbjuda partier från att ordna lotterier. Svepskälen har växlat, från omsorg om spelmissbrukare till att lotteriet för flera år sedan skickade folk till kronofogden.
SD är dock ärliga om förslaget.
”Vi måste dra åt den pengakran som finansierar socialdemokratin”, säger Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott.
Socialdemokraternas lotteri är framgångsrikt medan Moderaternas ”M-lotten” är ganska misslyckat. Tror något att ett förbud hade varit aktuellt om det vore tvärtom?
Även resten av svenskt föreningsliv, som idrotten, folkrörelserna och kulturföreningar finansieras så här. Men regeringen och SD vill alltså hindra partiföreningar att göra som andra föreningar – något som i praktiken bara drabbar Socialdemokraterna.
Om det skulle bli verklighet kommer det slå hårt mot oppositionens valkampanj i nästa val, och det är naturligtvis avsikten. Regeringen är ju geniunt impopulär.
Det normala i Sverige är att frågor som rör demokratins kärna, som regler för politiska partier, är föremål för breda samtal över blockgränsen. Det är en tradition SD och regeringen nu på ett spektakulärt sätt bryter med.
Den nya traditionen är vinnaren tar allt, inklusive hämnd mot förloraren efter ett val.
I andra politiska system har vi sett ett liknande politiskt klimat från höger. I Ungern och Polen har Socialdemokraterna i praktiken slutat vara en framträdande politisk kraft.
I delstaten Tennessee uteslöt den republikanska majoriteten i delstatsparlamentet i början av april två av demokraternas ledamöter. De hade brutit talarordningen och protesterat mot vapenlagarna efter en skolskjutning i delstaten.
Det såg inte så bra ut, särskilt som båda ledamöterna som uteslöts var svarta. I dag är de tillbaka i sina stolar i väntan på nya val.
Vi är inte Ungern eller Polen, eller för den delen Tennessee. Men något håller på att gå sönder i Sverige, något som är värt att bevara.
Svensk arbetarrörelse har mött auktoritär höger förut. Moderaterna bildades faktiskt 1904 just för att stoppa både arbetarrörelsen och den allmänna rösträtten.
Det är faktiskt inte så länge sedan, min farfar föddes 1903 i ett sörmländskt arbetarhem. Utan den strid arbetarrörelsen och liberalerna tog mot högern de kommande åren skulle han inte haft någon rösträtt.
Men det stannade inte vid rösträttsstriden. 1931 sköt utkommenderad militär ihjäl fem arbetare vid ett demonstrationståg i Ådalen samtidigt som högermedia i Stockholm ljög friskt om vad som hände.
På 1940-talet försökte högerledaren Gösta Bagge förbjuda nuvarande Vänsterpartiet. Socialdemokraterna föreslog då att man även borde förbjuda nazisterna men det ville inte Bagge.
Det tog lång tid för konservativa krafter i Sverige att acceptera den politiska demokratin. Fram till mitten av 1930-talet stod dåvarande Moderaternas ungdomsförbund nära nazismen.
Och in i modern tid har Moderaterna haft notoriskt svårt att ta ställning mot extrema högerkrafter i andra länder. Som apartheidregimens Sydafrika, Augusto Pinochets Chile och Viktor Orbans Ungern.
Är det den bockfoten vi ser titta fram igen?
Svaret från högern är, som alltid i dessa dagar, bara whataboutism. Men du då? Men sossarna då?
Det finns dock en avgörande skillnad. Socialdemokraterna har aldrig med lagstiftning försökt förstöra Moderaternas parti eller dess myller av politiska frontorganisationer som kanaliserar näringslivets miljarder.
Exakt det gör Moderaterna nu.
I början av förra seklet användes statsmaktens muskler regelbundet mot arbetarrörelsen, mot facket och mot vänsterpressen. Jag hoppas att vi inte är där igen som land.
Men jag börjar bli orolig.
Jag har inte druckit upp vinflaskan jag fick av de moderata studenterna. Den står i hörnet på diskbänken. Kanske ska jag spara den.
Som ett minne av en politisk kultur där vi pratade med varandra även när vi tycker olika. Och inte är rädda för vad den andra sidan ska göra med oss om den får makten.