Liverecensioner

50 Cent bjuder på skamlös nostalgi

Av: 

Per Magnusson

På scen handlar 50 Cents melodiösa partyhiphop hundra procent om energi.
På scen handlar 50 Cents melodiösa partyhiphop hundra procent om energi.

MUSIK

Betyg: 3 av 5 plus
50 Cent
Plats: Avicii Arena, Stockholm. Publik: 9 342. Längd: 75 minuter. Bäst: Energin. Sämst: Precis som alla fester med bara en växel blir det lite samma sak efter ett tag.


KONSERT 50 Cent strör ett skamlöst lager nostalgi över publiken. Stundtals blir arenan till ett vajande hav av den gamla skolans hiphop.

Rapparen kommer undan med det mesta på charm och energi.

För drygt tio år sedan gjorde 50 Cent en omtalad konsert på Göransson Arena i Sandviken. Ett decennium senare går turnéplanen via större spelställen igen. Kanske beror det på att Curtis Jacksons namn de senaste åren fått förnyad glans. Artisterna ur Brooklyns drillscen, med Pop Smoke i spetsen, har till exempel idoliserat New York-ikonen. Även de hedonistiska Soundcloud-rapparna ser upp till honom. De Yung Lean-kids i badtofflor som ikväll samsas med nostalgiker som vill se sin ungdom passera revy till konserten är ännu ett kvitto på att 46-åringens arv trots allt är högst levande.

Hiphop med liveband hör inte till vanligheterna numera, men 50 Cent har med sig ett, upphissat i en byggnadsställning. De fläskar på med trummor, bas och gitarr som hade det inte gått en dag sedan 2003.

Fifty, ständigt flankerad av sina två G-Units Tony Yayo och Uncle Murda, går på knock från start. Fyrar av fyrverkerier, ”P.I.M.P.” och ”Candy shop” på studs. Vad som slår en direkt är hur uppåt musiken är. Där dagens rappare mest dövar ångest med substanser festade hiphopen för tjugo år sedan som fanns det ingen morgondag.

Det var för övrigt längesedan jag upplevde en konsert med ett sådant gensvar från publiken. Två tjejer klättrar över femton stolsrader för att komma lite närmare scenen, uppfyllda av postpandemisk konsertlängtan.

En annan som verkar ha längtat är 50 Cent själv. Han säger inte mycket, men hans imponerande amerikanska vita tandrad säger desto mera när han ler. När huvudpersonen byter t-shirt sköter G-Unit showen (vilket innebär att de röker weed till Bob Marley).

Det går att ha synpunkter på en del av låtarnas relevans 2022. Eller hur bandet massakrerar materialet en smula. Men att påpeka sådant mitt i det konfettiregn med gitarr- och trumsolo som är ”In da club” blir som att ställa sig upp när festen peakar, skruva ned volymen och be gästerna tänka på refrängen. 50 Cent ger publiken exakt vad de vill ha. Det är hiphop som skamlös nostalgi. Arenan blir till ett vajande hav när han kryddar egna katalogen med klassiker från Lil’ Kim och Dr Dre.

”I start to get old and shit”, säger 50 Cent strax innan konserten abrupt avslutas och stretchar ryggen lite. Det är ganska fint ändå, hur hiphopen har blivit gammal.


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

ANNONS

Hitta dina favoriter bland hundratusentals ljudböcker - prova Nextory gratis i 30 dagar!

Extern länk från Nextory

Gå till kampanjen

50 Cent.
Publisert:

LÄS VIDARE

50 Cent: Det gick inte att springa från mamma

ÄMNEN I ARTIKELN

Liverecensioner

Musikrecensioner

Musik

50 Cent