Vi lät en AI granska 100 000 artiklar – i Aftonbladet
Aftonbladet brukar granska makthavare, men den här gången vänder vi blicken mot oss själva.
En AI-bot har gått igenom runt 120 000 publiceringar för att ta reda på vilka som syns och hörs i Skandinaviens största tidning.
För ett halvår sedan sjösatte Aftonbladet ett AI-nav, en grupp på sju medarbetare – journalister, utvecklare och designers – som på heltid jobbar med att ta fram, experimentera med och implementera AI-teknik i Aftonbladet.
Förutom att utveckla olika verktyg för våra journalister och vår publik har AI hjälpt reportrar att granska makthavare.
Men nu har vi alltså granskat oss själva istället.
AI-navet har tillsammans med det danska bolaget MediaCatch låtit artificiell intelligens gå igenom allt vårt innehåll under ett års tid.
Det handlar som ni kanske förstår om väldigt mycket journalistik.
- Över 100 000 artiklar
- 157 000 bilder
- 9 500 videos
- 1 300 poddar
- 8 600 sociala medie-inlägg.
Målet är att få reda på vilka som syns och hörs i Skandinaviens största tidning.
Varför är det viktigt att veta? Medierna ska väl gå efter nyhetsvärdering och rapportera hur verkligheten ser ut? Det blir väl som det blir?
Både ja och nej. Aftonbladet har en ambition att vända sig till hela svenska folket (och det är runt 4 miljoner människor som dagligen gör det). Har vi den strävan måste vi också spegla hela samhället, inte bara delar av det. Det är en fråga om förtroende, men också vår affär – och att vi som stor medieaktör vill ta ett samhällsansvar.
Resultatet då?
- Undersökningen visar att vi har en dominans av män i vårt nyhetsflöde samtidigt som kvinnorna oftare syns i samband med ”mjuka” frågor.
- I våra publiceringar på sociala medier, som Facebook, Instagram och Tiktok ser vi en betydligt bättre representation och balans
- Vi kan också se att vår journalistik lyckas ganska bra med att spegla befolkningen när det gäller ett mångfaldsperspektiv.
En del av den skeva könsbalansen är svår för medierna och Aftonbladet att ändra på. Journalistikens uppgift är att rapportera om stora nyhetshändelser i världen och Sverige, krig och konflikter, näringsliv, kriminalitet och politik. Områden som traditionellt varit mansdominerade.
Men i andra fall handlar det om att utmana gamla vanor och jobba aktivt för att lyfta in fler typer av röster i vår journalistik.
För att göra en sån här undersökning utan att agera på resultatet vore meningslöst. Vi kommer nu att djupdyka ännu mer i datan för att ta fram konkreta förslag på förbättringar. Sedan tidigare pågår också ett antal samarbetsprojekt ihop med innovationslabbet IN/LAB, som jobbar med att nå “nyhetsundvikare”, som finns i flera grupper, inte minst i socialt utsatta områden och bland yngre.
Det finns en uppfattning om att strävan efter mångfald och representation i medier kan uppfattas som ett uttryck för någon slags "woke"-agenda.
Men min bestämda uppfattning är att ett mer inkluderande perspektiv gör oss bättre. Med andra ord: det här handlar alltså inte om att uppfylla eventuella externa krav på någon slags politisk korrekthet utan om att förbättra kvaliteten och relevansen för vår journalistik.
För oss är det helt enkelt en överlevnadsfråga.