Experten om det turkiska kravet: ”Har man en hållhake så använder man den”
Publicerad 2023-01-12
Turkiet är ännu inte nöjda med Sveriges Nato-eftergifter, enligt det nya beskedet till Aftonbladet.
President Erdogan kan ha flera skäl att hålla Sverige på halster – som valpropaganda eller avancerad vapenimport, enligt Turkietexperten Paul Levin.
– Den svenska hållningen till PKK har irriterat Turkiet länge, säger han.
Det finns ett tydligt problem med Sveriges och Finlands avtal med Turkiet om Natomedlemsskap, enligt Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietsstudier vid Stockholms universitet:
– Om man går igenom det lite noggrant och ser på hur det är formulerat så finns det ingen tydlighet kring när man kan säga att de tio punkterna är uppfyllda. Formuleringarna om vad Sverige egentligen åtar sig är otydliga, säger Turkietexperten.
Följden av detta är att det till syvende och sist är Turkiet, eller mer precist president Recep Erdogan, som kan avgöra när Sverige och Finland egentligen har gjort jobbet.
I förlängningen innebär det att Turkiet kan fortsätta hävda att Sverige inte uppfyllt sin del av avtalet, som i utspelet från AKP-politikern och toppnamnet i Turkiets Natodelegation Ahmet Berat Conkar.
”Putin har flera hållhakar”
Enligt Paul Levin kan det finnas flera skäl till att Turkiet fortsätter hävda att Sverige inte upprätthållit sina åtaganden fullt ut.
– Det kan vara för att Erdogan vill ha något från andra, det har talats om moderna stridsflyg. Det finns också spekulationer kring att Erdogan har någon slags hemlig överenskommelse med Vladimir Putin. Det är ju Putin som tjänar på att Nato inte utvidgas ytterligare till Rysslands gräns. Han har i sin tur flera hållhakar på Erdogan, som att Ryssland ger lån till Turkiet och är en viktig energileverantör.
Men Paul Levin tror i själva verket att det förhåller sig som statsminister Ulf Kristersson säger, att partierna samtalar och att förhandlingarna går framåt.
– Ett politisikt beslut måste göras i Ankara och det är Erdogan som kommer fatta beslutet. Formellt är det parlamentet, men det var han själv som stoppade det och han som kan ändra. Det kan hända att beskedet kommer redan inom någon månad, men det kan också dröja till efter valet.
Kan bli tidigare val
Det turkiska valet är planerat att genomföras 18 juni, men enligt Paul Levin tror flera bedömare att det kan tidigareläggas och ske så snart som i mars eller april. Då är det sannolikt att ett turkiskt besked kommer först när parlamentet återsamlas.
Att Turkiet tar chansen och kräver eftergifter för att släppa in Sverige och Finland är inte oväntat, enligt Paul Levin.
Man agerade på ett liknande sätt när den tidigare danske statsministern Anders Fogh Rasmussen skulle väljas till Natos generalsekreterare 2009. Då krävdes Danmark på politiska åtgärder mot PKK och misstänkt PKK-anknutna personer och organisationer, enligt Paul Levin.
– Turkiet och Erdogan bedriver en väldigt transaktionell utrikespolitik, genom uppgörelser och hållhakar. Man har gjort det förut och fått igenom vissa eftergifter, bland annat i frågan om hur Turkiets allierade hanterar kurdiska rörelser som är knutna till PKK.