Kommuner dåligt förberedda på kriser och krig

TT

Publicerad 2022-03-15

Kommunerna efterfrågar själva tydligare krav eller lägsta ambitionsnivå för höjd beredskap inför kriser och krig. Arkivbild.

Många kommuner behöver stärka sin beredskap inför kommande kriser och ytterst krig, konstaterar Socialstyrelsen i en kartläggning.

Den nya rapporten innefattar bland annat en enkät som ett 30-tal utvalda kommuner har svarat på.

”Av svaren i enkäten ser vi att förvaltningarna som ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst inte alltid ingår i kommunens arbete med beredskapsplaner”, säger Maria Carlund, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Kunskapsbrister

Kartläggningen visar att de tillfrågade kommunerna anser sig kunna bedriva verksamheten väl vid samhällsställningar under 1–3 dagar. En längre period på upp till tre månader kommer dock att vara en betydligt större utmaning.

Kartläggningen visar också på stora variationer gällande deltagande i beredskapsplaneringen och att kunskapen om civilt försvar och krigsorganisation behöver förbättras.

”Bara hälften av de kommuner som deltagit i undersökningen har genomfört övningar inom krisberedskap de senaste tre åren. I övningarna har mestadels chefer eller enstaka roller från förvaltningarna deltagit”, säger Maria Carlund.

Lägsta ambitionsnivå?

Kommunerna har också svårt överblicka privata aktörers krisberedskap. Flera kommuner ställer inte krav på krisberedskap vid upphandlingar och det finns också problem med sekretessen, konstaterar rapporten.

Kommunerna efterfrågar själva tydligare krav eller lägsta ambitionsnivå för höjd beredskap inför kriser och krig.

Följ ämnen i artikeln