Åklagare uppläxade av hovrätten
Åklagarna i det egendomliga kokainmålet har drabbats av ett nytt bakslag.
I ett mycket ovanligt beslut tvingar hovrätten dem under hot om sanktioner att lämna ut sekretessbelagd bevisning.
Rättegången mot Jonas Oredsson, som i tingsrätten dömdes till 18 års fängelse, och de andra utpekade ligamedlemmarna i kokainligan har kantats av bråk mellan åklagare och försvarare.
Advokat Thomas Martinsson, som försvarar Oredsson, har till exempel flera gånger krävt att få ut ett brev som kan få betydelse i rättegången.
Brevet är skrivet av en missbrukare som är häktad i ett helt annat mål och innehåller uppgifter om att Oredsson, numera Falk, ska vara upp över öronen insyltad i narkotikasmuggling.
Delar av det har åklagare Karin Bergstrand valt att använda som bevis, andra delar har hon sekretessbelagt.
Försvarsadvokatens begäran om att beviset i sin helhet ska ingå i förundersökningen har viftats bort.
Martinsson fick dock läsa brevet i sin helhet på åklagarens kontor. Det innehöll en hel del kåkfararsvammel och en del tips om hur man bäst smugglar ett gram amfetamin. Kort sagt, en helt annan division än det dryga ton kokain som står på spel i den pågående rättegången.
Det finns med andra goda skäl att anta att brevskrivaren inte vet vad han pratar om.
Martinsson begärde edition hos hovrätten. Editionsföreläggande förekommer framförallt i tvistemål och innebär att en domstol tvingar den ena parten att lägga fram en viss handling eller bevis. Annars väntar sanktioner, vanligtvis vite.
Hovrätten beslöt för några dagar sedan att gå advokaten till mötes. Att så sker i ett brottmål är inte unikt, men mycket ovanligt.
Detta är inte den första prestigeförlusten för de tre åklagarna i detta märkliga mål. Hovrättsråd Niklas Wågnert har även tidigare tvingat dem att offentliggöra bevis. Och han har beslutat att släppa en av de åtalade, sedan denne suttit häktad orimligt länge.
Domstolen vägrade den gången att lyssna på åklagarnas kanske inte helt trovärdiga påståenden om att den unge mannen inte tagit skada av nästan tre års häktning med särskilda restriktioner.
Vilka slutsatser kan vi då dra av domstolens senaste beslut?
Jag kan inte helt frigöra mig från misstanken att åklagarna valde att hemligstämpla just de delar som visade att brevskrivaren mest pratade strunt.
Hur det nu än ligger till med den saken så har Hovrätten än en gång slagit fast att alla, inklusive misstänkta knarkbaroner, har rätt till en rättvis rättegång.
I Stockholms tingsrätt var det lite si och så med den saken.