Kommer AI utlösa nästa finanskris?
Vill du förstå hur världsekonomin fungerar? Vänd blicken mot himlen. Höstens rastlösa horder av fåglar är en bra illustration av dagens finansmarknad.
Flockbeteenden har existerat så länge människor sysslat med spekulation.
Men aldrig har fenomenet varit så dominerande som nu.
Sedan årsskiftet har New York-börsens index S&P 500 stigit med 15 procent. Men skenet bedrar. Egentligen är det bara en dryg handfull bolag som står för uppgången: Apple, Microsoft, Alphabet (Google), Amazon, Nvidia och Meta (Facebook).
Dessa sex företag utgör en fjärdedel av hela indexet som rymmer över 500 bolag.
Orsaken till uppgången stavas AI. För gemene man må tekniken än så länge vara begränsad till fnissiga frågestunder framför Chat GTP.
Men i näringslivet rustas det för revolution.
I veckan kom en delårsrapport från amerikanska Nvidia som levererar själva infrastrukturen för AI i form av processorer, superdatorer och mjukvara.
Det går rätt bra. Under maj till juli förra året gjorde Nvidia en vinst på motsvarande drygt 7 miljarder kronor. Samma period i år hade den ökat till 75 miljarder. Aktien har stigit med 220 procent bara i år och bolaget är mer värt än hela Stockholmsbörsen.
Nvidias enda problem är att leverera så mycket som kunderna vill ha. Och kunderna är i stor utsträckning de andra bolagen som sätter sitt hopp till AI: Microsoft, Google, Amazon och Meta.
Om den digitala ekonomin ska beskrivas med en mening ligger den här bra till: vinnaren tar allt.
Vi användare dras till några få tjänster vilket i sig lockar fler användare enligt principen att ingen vill hänga på en tom nattklubb.
Populära plattformar bli ännu mer populära, vilket gör att de kan dammsuga oss på ännu mer data, göra tjänsten ännu mer beroendeframkallande, något som får vinsterna att explodera, vilket gör att de kan utöka försprånget ännu mer och så har en ostoppbar snöboll satts i rullning.
Apple, Google, Meta, Amazon, Microsoft och Nvidia, med en total personalstyrka som motsvarar befolkningen i Stor-Stockholm, är värderade till 132 000 miljarder kronor, eller lika mycket som bruttonationalprodukten i Japan, Tyskland och Indien tillsammans.
Råvaran i utvecklingen av AI-tjänster är data, alltså historiska mönster som AI:n kan lära sig av. Vilka som äger merparten av all relevant data som mänskligheten producerat? De sex bolag som vi precis räknade upp.
Vinnarna ser alltså ut att bli ännu större vinnare, och det i exponentiell takt.
Det är här det börjar bli problematiskt.
En av de industrier som dreglar mest över möjligheterna med AI är finansbranschen. Tänk att kunna ersätta alla världens förvaltare med datorer och skapa en investerare som är en miljon gånger smartare än Warren Buffett?
En som oroas över utvecklingen är Gary Gensler, tidigare bankir på Goldman Sachs och i dag chef för USA:s finansinspektion SEC.
Hans största rädsla är att AI blir så intelligent att den agerar riktigt korkat.
En försmak av framtiden går att se redan i dag. En stor del av kapitalet som är placerat på världens börser styrs av datorer som skuggar börsindex, så kallad passiv förvaltning.
Aktier som går upp på börsen lockar med automatik till sig fler investerare som då måste köpa fler aktier, detta trycker upp kursen, vilket gör att ännu mer pengar strömmar till. Investeringarna sker utan någon som helst analys.
Indexfonder är därför något som länge irriterat mer gammaldags skolade investerare. Finansmannen Christer Gardell klagade i en intervju i tidningen Affärsvärlden nyligen på att börsen blivit en spelhåla. ”Rena Solvalla”, som han uttryckte det.
Med AI kan automatiseringen av finansmarknaderna skalas upp i oändlighet.
Men eftersom de grundläggande AI-modellerna är utvecklade av några få företag och alla lärs upp med hjälp av samma data finns det risk för att vi skapar alla flockars moder, enligt Gary Gensler.
Att många investerare springer åt samma håll, både på vägen upp och på vägen ner, är något som präglat alla historiens finanskrascher.
I analysen av finanskrisen 2027 eller 2037 kan mycket väl AI pekas ut som en viktig orsak, skrev Gary Gensler i en rapport om ämnet som kom ut 2020.
Precis som med all annan användning av AI väcks också en rad etiska frågor. Till exempel om banker kommer använda tekniken för att hjälpa sina kunder eller hjälpa sig själva? (Jag tror jag vet svaret.)
Och vems är felet om det går snett? I tidigare kriser har det alltid funnits någon att bli arg på, oavsett om det är banker, politiker eller teknokrater.
Att demonstrera utanför en serverhall inspirerar inte riktigt till samma glödande kampvilja.
Innan vi hunnit förstå det kan vår makt över ekonomin ha försvunnit.
Att ta tillbaka den kan visa sig bli lika svårt som att fånga in en flock kajor på en grå hösthimmel.