Sagan om evig börsyra är över för den här gången
Börserna rasar och på bostadsmarknaden är det nervigt värre. Bakom nedgången ligger inte bara räntehöjningar utan framför allt en psykologisk helomvändning.
I över ett decennium har vi återberättat en slags skröna om ekonomin för varandra.
Ett problem: den var för bra för att vara sann.
”Jag hörde att det var helt tomt på visningarna i helgen”. ”En mäklare sa att buden tvärdött”. En ny illavarslande bild av läget på bostadsmarknaden sprids just nu fort över Sverige.
Det sker genom mun-till-mun-metoden, den mest effektiva formen av kommunikation när det gäller att ändra människors föreställningsvärld.
Visst, det produceras floder av statistik om bostadsmarknaden, senast på fredagen kom en rapport som visade på stillastående priser i april.
Men det som vi får höra av varandra, hur anekdotiskt det än kan tyckas, väger tyngre än alla sifferserier i världen.
Ekonomisk teori bygger på att vi är en slags robotar som ständigt gör hyperrationella val. I själva verket går vi mycket på känsla. I boken Animal Spirits som kom strax efter finanskrisen visade de amerikanska forskarna Robert Schiller och George Akerlof, som båda tilldelats ekonomipriset till Alfred Nobels minne, hur stort inflytande vårt kollektiva mentala tillstånd har på vad som händer med ekonomin.
Vi människor är svaga för starka berättelser. I politiken är detta ett välkänt faktum och har utnyttjats av populister i alla tider. Ekonomer har dock mestadels valt att blunda för fenomenet. Robert Schiller har vidareutvecklat sina teorier och kom häromåret med boken Narrative Economics - how stories go viral and drive major economic events.
Den argumenterar för att alltifrån lågkonjunkturer till bostadsbubblor till bitcoin-hysterin fått sitt bränsle av ett slags sagor som sprids i samhället.
Att ta fram en lista på hur de mest populära berättelserna låtit i Sverige de senaste tio åren är inte svårt:
”Det går inte att förlora pengar på att äga sin bostad”, ”boräntan kommer alltid att vara låg”, ”det finns inget alternativ till börsen”.
Ännu mer kraft får dessa sägner om det finns en personlig koppling : ”Min kollega gjorde en miljon i vinst på sin lägenhet på bara ett år”, ”kusin Y köpte aktien X som gått upp 500 procent”, ”pappa satsade allt på Ethereum, nu bor han i Thailand”.
I filmen The Big Short – om den amerikanska bostadskraschen 2008 – beger sig ett antal fondförvaltare ut i verkligheten för att undersöka hur snacket egentligen går. Är det så galet som statistiken antyder?
En mäklare skjutsar runt i ett bostadsområde och berättar om hus som gått upp med miljonbelopp på några månader. Wall Street-killarna skakar på huvudet och åker hem för att satsa pengar på en kommande krasch. Samma scen hade kunnat utspela sig i vilken större stad i Sverige som helst 2022.
Mytbildningen som uppstår kring ekonomin – ett slags urban legends – är ofta så övertygande att siffror blir ointressanta. Att det inte går att räkna hem vare sig en trea i Vasastan, Tesla-aktien eller bitcoin med traditionell analys hindrar inte dessa tillgångar från att rusa mot stratosfären.
Men det finns ett problem med sagan om evig låg ränta och börsuppgång. Den är för bra för att vara sann. Flera tusen år av ekonomisk historia kan enklast sammanfattas så här: det går upp och ned.
Nu befinner vi oss mitt i ett paradigmskifte. Det blev tydligt så sent som på torsdagen. Det tycktes ta marknaden mer än ett dygn att ta in att amerikanska centralbanken Federal Reserve verkligen kommer höja räntan i mycket snabb takt framöver.
Först steg börsen kraftigt. För att nästa dag rasa. Vad som förändrats: människors perception.
Tekniktunga Nasdaq-index har nu tappat nästan en fjärdedel av sitt värde sedan toppen i november. Stockholmsbörsen har gått ned med 22 procent under 2022.
För enskilda aktier handlar det om ett ras lika dramatiskt som under dotcom-kraschen år 2000. Netflix har rasat 73 procent från sin toppnotering. Det tidigare hajpade hälsobolaget Peloton nästan 90 procent. Spotify har tappat över 70 procent och småspararfavoriterna i Stockholm, fastighetsbolaget SBB och kasinoföretaget Evolution Gaming har sjunkit med 60 respektive 40 procent.
Finns det fortsatt fallhöjd? Ja, de amerikanska börsernas värde jämfört med BNP är fortfarande över 180 procent, betydligt högre än år 2000. Den amerikanske professorn Kenneth Rogoff, som förutsåg finanskrisen, flaggar i Dagens Industri för en ny smäll. Finansinspektionen har varnat för att svenska villapriser kan falla 35 procent.
Allt detta gör att det skapas nya berättelser. ”Mammas kompis som jobbar på bank sa att boräntan kommer gå till 5 procent”, ”mitt ex förlorade en miljon på Netflix-aktier”, ”jag blev precis nekad bolån, helt sjukt!”.
Ni kan själva fylla på med fler.
I Sverige möter nu en hel generation aktie- och bostadsklippare en verklighet de aldrig upplevt: stigande räntor och fallande priser. Det kommer bli ett jobbigt uppvaknande.
Fortsätter det kommer så småningom dystopiska profetior få fäste och pessimismen gå för långt. Efter Kreuger-kraschen 1932, där många svenskar brände sig, tog det 50 år innan aktier blev hett i Sverige igen. Så länge lär det inte dröja nu.
Förr eller senare är det dags för nästa uppgångsfas och nya berättelser om snabba vinster. Där är vi inte än.
