Därför är våld i skolan inte okej
Lärare får slå elever och samtidigt tåla att själva få stryk, hävdade tidningarna i går.
Det är dessbättre inte korrekt.
Om vi ska tro rubriker i till exempel Aftonbladet, Dagens Nyheter, Metro och TT under gårdagen är det total vilda västern i skolan.
Självaste utbildningsminister Jan Björklund var ute i pressen, arg över att lärare får finna sig i att få stryk och övervägde lagändring.
Låt oss undersöka bakgrunden till folkpartiledarens ilska.
I Kiruna förde en lärare ut en stökig högstadieelev ur matsalen, varefter eleven sparkade, slog och hotade att döda läraren.
Eleven dömdes för misshandel och olaga hot nyligen, men läraren fick inget skadestånd för kränkning.
Skandal, anser läraren, skolans rektor och Lärarnas riksförbund. Och det är ju begripligt.
Men Gällivare tingsrätt måste följa lagen och har så även gjort. Ersättning för kränkning är nämligen något annat än vanligt skadestånd. Det är en ersättning som betalas ut vid allvarligare brott, då människovärdet har kränkts.
I det här fallet anser domstolen att en lärare, precis som en polis eller ordningsvakt, ”måste ha beredskap för att visst hot eller våld kan förekomma vid ett ingripande mot en elev”.
Det gör för all del att föra en principiell diskussion om det rimliga i att vissa ska behöva tåla mer än andra. Den diskussionen förs också, men det är inte vad tingsrätten har att ta ställning till.
Och det är inte så att lärare ska behöva stå ut med vilken misshandel som helst. Det är endast ringa våld som inte leder till denna speciella form av ersättning.
Om läraren till exempel tvingats sjukskriva sig så hade han eller hon fått vanligt skadestånd för förlorad inkomst.
Och hur ligger det till med gårdagens andra påstående, att lärare får använda våld mot elever, trots att skolaga förbjöds 1958?
Rättsfallet handlar om en rektor som har friats för att ha tagit en stökig och ofta skolkande elev i örat och tvingat honom att sätta sig.
Enligt rektorn var greppet så hårt att inte pojken skulle kunna springa i väg. Eleven hävdar att han hade ont i dagar.
Tingsrätt och hovrätt kom fram till att rektorn uppfört sig olämpligt, men att tilltaget inte är att betrakta som misshandel.
Jurister och nämndemän har lyssnat på Högsta domstolen, som vid två tillfällen kommit fram till att lärare måste få använda visst våld mot elever för att kunna utöva sin tillsynsplikt, det vill säga ansvaret för elevernas hälsa och trygghet under skoltiden.
Våldet får inte användas som bestraffning utan som en tillrättavisning, till exempel då en stökig elev ska föras ut ur ett klassrum.
Det får naturligtvis inte heller handla om någonting annat än väldigt blygsamt våld, sådant som under andra omständigheter skulle leda till fällande dom för till exempel ofredande.
Sammanfattningsvis:
Lärare behöver inte alls finna sig i att få stryk. Lika lite som de får misshandla elever.