Vi måste våga se att pojkar förstör flickors liv

41 procent av flickor i nionde klass har skadat sig själva de senaste sex månaderna, och under samma period har över hälften övervägt att göra det. Flickors dåliga mående har varit föremål för debatt i många år.

Utvecklingen har förklarats med att sociala medier ger orealistiska förväntningar, att modellerna är för smala, att flickorna är för duktiga och att kraven för höga. Må så vara, men när ska vi våga säga som det är: att våra flickor mår dåligt för att våra pojkar behandlar dem dåligt? 

  • En av tre flickor som har haft en relation har blivit tvingade till sexuella saker de inte vill göra. Lika många har “gått med på” något de inte vill göra. 
  • En av sju som har haft en relation har blivit slagna av sin partner. 
  • Hälften av alla flickor har blivit ombedda att mot sin vilja skicka nakenbilder, en av fyra har blivit erbjuden betalning för det (de senaste sex månaderna). 
  • Var fjärde har blivit tafsad på (de senaste sex månaderna).
  • Inte ens hälften av tjejerna svarar att de mår bra. 

Siffrorna kommer från en ny rapport som bygger på en stor enkätstudie som gjorts bland niondeklassarna i Västernorrland. Det finns ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i andra delar av Sverige. I rapporten slår man fast att det är högst sannolikt att en viktig förklaring till att flickor mår sämre beror på “en högre grad av utsatthet för våld och trakasserier och särskilt för de sexualiserade formerna” och skriver också att “de stora skillnader som finns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande”.

Samtidigt som det pratas om flickors psykiska ohälsa har larmen om att det går sämre för pojkar i skolan haglat. Socialdemokraterna har till och med myntat begreppet “tjejskolan” för att verkligen banka in hur orättvist livet är för pojkar. Men vem trivs bäst i tjejskolan egentligen? Enligt studien är pojkar mer positiva till skolan jämfört med tjejer, när det gäller kraven i skola, ljudnivån, kompisarna, diskriminering och graden av inflytande i klassen. Pojkar upplever också mer stöd från sin familj och från lärare än flickor. 

Att svenska flickor trots detta, och trots övergrepp, våldtäkter, trakasserier, mobbning, ångest, oro, ätstörningar och sparkar och slag från sin första kärlek presterar så bra som de gör är ett mirakel. Att flickor har bättre betyg och vidareutbildar sig är inte ett kvitto på jämställdhet. Det är blott ett kvitto på att de klarar nästan vad som helst. För att de måste. För att vuxenvärlden inte vill se att flickors vardag är ett minfält få andra skulle klara av att navigera. 

Det är ett bottenlöst djupt svek som svenska flickor drabbats av. Till tonerna av Who run the world? Girls! har vi uppfostrat en ny generation män som våldtar och slår, och kvinnor som biter ihop, försöker leva, blott överleva.

Följ ämnen i artikeln