En fälld – resten friade
Det är möjligt att den rutinerade politikern och miljardären i byggbranschen inte begrep vad de sysslade med då de under tennisveckan i Båstad sa ja till kravet på mutor.
Det är således rimligt att endast stadsdirektör Sune Reinhold fälldes i härvan kring nya nationalarenan.
Efter över ett års utredning, en förundersökning tjockare än EU:s reglering av äggtransporter och en mastodontprocess föll till slut domen.
Sune Reinhold dömdes till villkorlig dom och höga böter för att ha begärt och tagit emot 375 000 kronor för jobb han redan fått betalt för genom sin lön som stadsdirektör i Solna.
Så långt är domen en framgång för den energiske och hårt arbetande åklagaren Alf Johansson.
Resten är dock mindre munter läsning för denne statens tjänare. Solna tingsrätt anser nämligen att de nästan 600 000 som betalades ut under några år till stadsdirektörens behändiga lilla bolag är att betrakta som arvode för konsulttjänster som inte omfattas av ordinarie arbete.
Sedan blir det ännu värre. Visserligen går det inte att ta emot en muta utan att någon betalar ut den, ett brott som kallas bestickning, men även det måste bevisas.
Och domstolen är inte övertygad om att Solnas dåvarande kommunalråd Lars-Erik Salminen och byggjätten Peabs grundare, miljardären Erik Paulsson, fattade vad de sysslade med på det där mötet i Båstad under tennisveckan 2007.
Ett problem är att dessa herrar visat prov på påtagligt dåligt minne om vad de egentligen pratade om med Reinhold den där gången.
Jo, visst avhandlades ersättning. Men det var på ett allmänt plan. Inga detaljer. Och allt var så rörigt, vi drack kaffe, det pågick en tennismatch, publik rörde sig runt om oss och tjattrade och hade sig.
Det här duger inte, anser domstolen och passar av bara farten på att fria hela grabbgänget, sammanlagt fem män med fina jobb, för bestickning.
Det slutade alltså som det så ofta gör i ekobrottmål. Det mesta gick åt skogen. Dels för att det är svåra saker: pärm efter pärm med siffror, trista utläggningar om bokföringsfinesser och företagskonstruktioner. Dels för att det går att snacka sig ur sådana här saker på annat sätt än låt oss säga ett bankrån, som ju bevisligen har blivit begånget.
Åklagaren skummade domen, suckade och sa samma sak som åklagare alltid säger. Han måste analysera detta närmare innan han beslutar om överklagande eller ej.
Men alldeles oavsett hur det slutar så har härvan avslöjat moralen hos en ledande politiker och några höjdare i näringslivet som uppenbarligen finner det rimligt att avgörande beslut om byggandet av nationalarenan fattas utan att övriga politiker och i förlängningen väljarna informeras.