Nyårslöfte – inte visa upp min runda rumpa
Liksom många svenskar ägnade jag större delen av december åt att formuleramina nyårslöften, innan jag överlämnade dem till notarius publicus i ett förseglat kuvert.
Nyårslöften är inte något man bör träda in i lättvindigt. Det är en fråga om balans.
Ett nyårslöfte som inte innebär en uppoffring är meningslöst, men det är också ett nyårslöfte som givaren vet att han eller hon inte kan hålla.
Problemet är att de flesta nyårslöften är av just den ena eller den andra av dessa två kategorier.
Att sluta röka faller, till exempel, för mig under den första kategorin, eftersom jag redan har slutat röka. Att sluta snusa är å andra sidan ett exempel på den andra kategorin: orealistiskt.
Detsamma gäller den skrattretande tanken på att dricka mindre alkohol. Under några dygn övervägde jag löftet att dricka alkohol i samma kvantitet, men uteslutande av bättre kvalitet, än jag gjort 2007. Tyvärr föll det under kategori ett: en alltför liten uppoffring.
Men ett par dagar före nyårsafton fann jag lösningen i Expressen. Där fanns ett av alla dessa reportage där sex ”vanliga” svenskar visar upp sig nakna och säger sig vara ”stolta” över sina ”vanliga kroppar”.
En av dem, ”fot- och handvårdsmanikyristen” Kristina Frantassieva, 35, berättade om hur en fotograf sagt: ”fan, din kropp är så snygg att du måste låta andra se den”. Alltsedan dess har hon följt hans råd och visat upp ”sina små fötter, sin smala midja och sin runda rumpa” när tillfälle givits.
Kristina Frantassieva är långt ifrån ensam. Om man summerar alla som på samma sätt uppträtt nakna – i Expressen, i denna tidning, i Amelia, eller någon annanstans – måste de snart utgöra en majoritet av svenskarna. Inom kort kommer vi alla antagligen att ha spiselkransarna fulla av nakenbilder på våra stolta och vanliga föräldrar, fastrar, farbröder, far- och morföräldrar.
Att ställa sig vid sidan av en sådan folkrörelse måste rimligen räknas som en uppoffring. Men kanske en uppoffring jag kan uthärda.
Mitt nyårslöfte för 2008 är därför att inte uppträda naken i någon dags-, vecko- eller månadstidning. Och det är ingen idé att ni, suktande efter mina små fötter, min smala midja och min runda rumpa, bönar och ber om att jag ska ompröva mitt nyårslöfte.
Jag är fast besluten att hålla det.