Mannen har inte mycket att vinna på feminismen

Det är dan före dan före dan. På lördag ska internationella kvinnodagen åter­igen påminna oss om hur långt vi har kvar i planetens äldsta rättvisekamp.

”Kamp”, tänker några, det låter så aggressivt. Kan vi inte sluta att se ojämlikhet­en mellan könen som ett krig och slå fast att alla skulle tjäna på ett mer jämställt samhälle?

Kanske det, eller säger vi som det är.

Om alla hade tjänat på jämställdhet hade inte feminister behövt ta emot hot- och hatmejl från unga arga hanar.

Om alla hade gagnats av rättvisa löner hade inte män fortsatt hålla inofficiella jobbmöten på squashplanen efter arbetstid. Om alla hade vunnit på jämlikhet mellan könen hade inte arbetet för att nå dit tagit så lång tid.

I ivern att sälja in feminismen i den svenska main­stream-fåran har vi vattnat ur delar av dess fundament. Kampen för jämställdhet handlar om att omfördela makten. Den politiska, ekonomiska och psykologiska. Den som nu företrädesvis ligger hos gruppen män, som tjänar bättre och bestämmer mer än gruppen kvinnor.

Makt är ingen kraft som mångfaldigas när man delar den. Den kan omvandlas och byta skepnad, men den följer energins principer. Du tar av mig, jag blir svagare. Jag tar lite åter och du får ta ett steg tillbaka.

Få grupper har historiskt lämnat ifrån sig sina privilegier frivilligt, och varför skulle de? Makt är sexigt, bekvämt och berusande.

Visst finns det personliga politiska poänger att plocka för mannen i jämställd­hetens reformer.

Han ökar chansen till en meningsfull relation med sina barn.

Han får frigöra sig från de bisarra förväntningarna på hans ostoppbara virilitet.

Och kanske kan han en dag gråta på öppen gata utan att förbipasserande generat tittar bort. På den mjuka marknaden har mannen viktiga vinster att göra.

Men faktum kvarstår. Att ratta storföretag kommer alltid att vara mer rock’n’roll än att städa toaletter. Och det betalar betydligt bättre.

I takt med att feminismen vinner mark kommer män att tjäna relativt mindre pengar, få relativt sämre pension och få laga relativt mindre mat med sin bästa polare i tv på bästa sändningstid.

De kommer att vara tvungna att dela med sig.

Ni hör ju själva: Mannen har inte särskilt mycket att vinna på feminismen.

På lördag måste han se sig i spegeln och fråga sig om han vill vara en god eller dålig förlorare.

Följ ämnen i artikeln