Lagändring kan lösa dubbelmordet i Linköping
Ett erkännande som stöds av tung teknisk bevisning.
Dubbelmordet i Linköping är i praktiken uppklarat.
Det kan komma att visa sig att lösningen av Palmemordet presenterades dagen efter att mannen som 2004 mördade en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna i Linköping greps.
Om så är fallet kommer vecka 24 år 2020 att framstå som den sannolikt mest händelserika i historiken över uppklarade svenska brott och vara värd en egen monter på Polismuseet.
Det är trots allt de två största utredningarna alla kategorier i Sverige.
Mannen som i går anhölls i sin frånvaro och som i morse greps i sitt hem i Linköping var från början endast skäligen misstänkt för brotten. Det är den lägre misstankegraden. Många skulle bli förskräckta om de visste hur lite som krävs för att nå den nivån.
Under eftermiddagen kom så det för anhöriga till de döda så positiva beskeden ett efter ett.
Först bekräftade Åklagarmyndigheten att en positiv dna-träff har gjorts. Anhållandet ändrades därför till att mannen är på sannolika skäl misstänkt för två mord.
Sedan berättade mannens advokat för TT att hans klient erkänt.
Ett erkännande räcker inte långt. Ta bara det aktuella Palmemordet. Om alla som tagit på sig ansvaret för det brottet skulle buras in hade vi varit tvungna att bygga om hela Örebro till fängelse.
Och fallet Quick är ett alltid lika pedagogisk exempel på hur lite ett erkännande egentligen är värt.
Men i ljuset av dna-bevisningen får 37-åringens berättelse givetvis en helt annan tyngd.
Det är intressant att erkännandet kom så snabbt. Kanske insåg mannen att det var meningslöst att neka. Kanske var det en befrielse att få berätta. Att bära på en hemlighet av det här slaget är nog inte det lättaste.
Så småningom väntar åtal och rättegång. Och med all sannolikhet fällande dom. Det är inte omöjligt att mannen tar tillbaka sitt medgivande märkligare saker har hänt i kriminalhistorien, men bevisningen i övrigt torde ändå vara tillräcklig.
Båda de pilotprojekt som Nationellt forensiskt centrum initierade efter en uppdatering av polisdatalagen som trädde i kraft den 1 januari 2019 kommer således att leda till framgång.
Det andra fallet rörde en man som i fjol greps och dömdes för en våldtäkt på en åttaårig flicka 1995.
Tidigare krävdes en 100-procentig matchning för att gå vidare med en dna-analys. Men efter lagändringen kan sökningen vidgas till att indikera nära släkt med gärningsmannen.
Polisen kan därigenom få en lista över tänkbara personer att arbeta vidare med.
Sökningen sker i polisens båda dna-register. Det över dömda personer och det över misstänkta personer som riskerar fängelsestraff. Sammanlagt finns över 160 000 personer i dessa register.
Gärningsmannen må saknas i registret, men om någon annan i familjen finns där får kriminalpolisen upp ett spår.
Dessutom går det att söka i kommersiella släktskapsregister.
Vi ska ha klart för oss att dna har ett varierande värde. Att spår av Johanna Möller hittades i hennes föräldrars sommarhus var inte mycket till bevis. Barn tenderar att besöka mamma och pappa.
Men i andra fall kan matchningar av detta slag vara av avgörande betydelse. Fall där det finns dna, men ingen känd misstänkt.
En och annan person som tror att han eller hon klarat sig från att åka fast för ett grovt brott har anledning att sova sämre sedan lagändringen och de polisiära framgångar som den har lett till.
PODD: Kan nya dna-metoden lösa polisens kalla fall?
Aftonbladet Daily går igenom polisens nya verktyg för att lösa kalla fall.