En pensionär har inte råd att strunta i räkningarna

Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M).

Nu ska det bli krafttag mot kriminalitet och bidragsfusk.

Av ministrar som begått brott eller struntat i att betala räkningar.

Vad skickar det för signaler?

Ebba Busch tar förstås priset med villkorlig dom och 60 000 kronor i böter för grovt förtal.

God tvåa kommer äldreminister Anna Tenje, som 2018 gjorde sig skyldig till brott mot knivlagen.

”Det är inte tillåtet att bära kniv av den storleken på allmän plats”, sa åklagaren och gav Tenje ett strafföreläggande på 32 500 kronor i böter. Senare sänktes bötesbeloppet till 1 200 kronor, på grund av att kniven inte ”anträffas i sammanhang där det finns risk för bråk”, enligt åklagaren.

Tenje påstod att hon glömt sin sons scoutkniv i handväskan. Hon flög mellan Växjö och Stockholm med den, innan den upptäcktes i riksdagens säkerhetskontroll.

Efteråt kallade hon det ”tragikomiskt” och sa att hon ”är en hårt arbetande småbarnsmamma men där den mänskliga faktorn sviktade lite”.

Ebba Busch för sin del skyllde sina ärenden hos Kronofogden på sin skilsmässa. Jag drar mig till minnes Anna Lindhs min när jag, apropå kollegan Mona Sahlin, frågade henne om det var så att man automatiskt slarvar med sina räkningar för att man har småbarn.

”Absolut inte”, var hennes stenhårda svar.

 

Själv har jag aldrig i hela mitt liv haft en räkning som gått till Kronofogden. Om man råkar missa en räkning, får man ju en påminnelse. Jag blir helstressad bara av den.

Att sen ignorera räkningen ytterligare gånger så den hamnar hos fogden finns inte på kartan.

Jag har faktiskt heller aldrig åkt fast för fortkörning. Det har däremot flera ministrar. Finansmarknadsminister Niklas Wykman kommenterar det med ”ingen människa är perfekt”.

Statsminister Ulf Kristersson för sin del förklarade sin betalningsanmärkning för en skatteskuld så här:

”Jag tror att alla människor nån gång har slarvat kring nånting. Det tror jag är ganska mänskligt”.

Visst är det mänskligt att slarva. Men inte att strunta i att betala räkningar. Särskilt inte som pensionär.

 

För ett tag sen bestämde jag mig för att flytta mina bolån, efter att ha blivit rosenrasande av att behandlas som mindre vetande av min bank, enbart på grund av min ålder.

Den prövning jag utsattes för av den nya banken kunde inte varit mer grundlig än om jag sökt jobbet som kungens personliga livvakt. Förutom att skicka in ett stort antal handlingar utsattes jag för ett timslångt förhör om mina levnadsomständigheter. 

Till exempel fick jag svara på vad jag egentligen skrev om i de här kolumnerna i Aftonbladet som jag påstod att jag fick betalt för. 

Till slut fick jag det sökta lånet. Men om jag haft en enda betalningsanmärkning är jag säker på att det hade varit kört.

Fortkörning utsätter andra människor för risker. Uteblivna betalningar kan ställa till det för små näringsidkare. Att vifta bort handlingar som ger tiotusentals kronor i böter är otroligt nonchalant när man säger sig vilja kämpa mot brottslighet.

Varför inte bara svara: ”Jag gjorde fel. Det var dumt”, i stället för att skylla ifrån sig?

 


  • När SVT och Aftonbladet frågade regeringens 24 ministrar, var det 15 av dem som antingen slarvat med räkningar, åkt fast för fortkörning, kört mot rött, eller dömts för brott.
  • Man kan ta ansvar för sina felsteg, som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson: ”2005 körde jag i 120 km/h på E4:an utanför Nyköpingsbro. Det borde jag inte ha gjort förstås”.
  • Trafikförordningen 2 kapitlet, paragraf 2: ”En trafikant ska följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal, en ljussignal”.