Tänk om en hel generation har fel
Jag hörde det igen häromdagen: ”Jamen, sådär gör ju hennes generation. De tycker inte att det är något konstigt med det.” Det var något av alla
dessa exempel när någon tonåring lägger ut privat-
information på internet.
Jag hörde tystnaden efteråt också.
Det är någonting med det där ”Jamen, sådär gör ju ...”. Det handlar alltid om unga människor och alltid om något de hittat på, som inte verkar alldeles smart. De som säger ”Jamen, sådär gör ju...” tillhör aldrig själva den där generationen som tycker att det konstiga inte är ett dugg konstigt. Men de vet liksom hur det förhåller sig, ändå. De har koll på kidsen. De fattar.
Och i det där ”Jamen, sådär gör ju ...” ligger därför något annat också. Det rör sig inte bara om en upplysning om sakernas tillstånd. Det är ett värdeomdöme. De som säger ”Jamen, sådär gör ju ...” vill skylta med att de, trots sin ålder, är på rätt sida – den utan mossa – i generationskriget.
Gissa vad det betyder för dem som inte säger ”Jamen, sådär gör ju ...”. Att skägglav växer ur öronen på dem, förstås.
Ibland vill jamen-människorna riktigt driva hem vilka hopplöst grågamla bergatroll de har att göra med i sin egen generation. Då brukar de lägga till att saker av det där slaget – som att hänga ut sig själv, kompisar och familj på nätet – ”betyder något annat” för unga än för gamlingar.
Det är ”Barn är ett folk och de bor i ett främmande land” för hela slanten. Fast med tillägget: ”och jag har koll på det landet. Det har inte du, din stofil.”
Det är därför det blir så tyst efter att någon sagt ”jamen”. Ingen vill ju frivilligt anmäla sig som geront.
Vad vet man. Kanske är allt det där jamen-andet alldeles riktigt. Kanske har de som säger ”jamen” en alldeles särskild koll på yngre generationer. Kanske har de alldeles rätt i att tonåringar är fullt kapabla att avgöra vad som är smart och inte. Kanske är det alldeles naturligt att ha ett offentligt privat-
liv. Kanske.
Å andra sidan. Tänk om det är sant att en hel ung generation tycker så. Och tänk om de har fel. Tänk om barn inte alls bor i ett främmande land, där allt betyder något annat, utan i samma land som alla andra, där saker som inte är så smarta faktiskt
inte ÄR så smarta.
Det är bara det att ingen vill tala om det för dem.