Daniel kommer bli folkkär och respekterad
Arméns trumkår vävde in några strofer ur WC Handys ”St Louis Blues” i den inledande paradmarschen. Ni vet, den som börjar ”I hate to see that evening sun go down”. Nu var det lunchtid och festföremålet bara 31 år gammalt, så varken bokstavligt eller symboliskt kan det ha funnits någon särskild tanke bakom det. Att hela klagolåten går ut på att en pudrad skata från St Louis lagt beslag på sångerskans karl, gjorde inte valet begripligare. För Daniel, snart prins, stod bevisligen där på borggården, några steg bakom kronprinsessan Victoria.
Det börjades genast recenseras. Hur är han klädd, egentligen? Den där frisyren... ? Vinkar han inte lite stelt? Någon mumlade något om ”Boxer-Robert”.
Det är sådant här han kommer att få stå ut med, prins Daniel, om och om igen. Svenskarna är ett litet, snobbigt gäng och om någon kommer upp sig ska det tryckas till. Å andra sidan var det antagligen många som tänkte ungefär det jag tänkte: Bakom varje framgångsrik kronprinsessa står en prins.
Åtminstone om man är kronprinsessa och har valt sin egen prins. Oavsett snittet på rocken och snärten i vinken är det här en person som kommer att vara mycket viktig för kronprinsessan och därför för Sverige. Daniel Westling begriper det. Det gör honom allt annat än vanlig, tvärtom till något mycket ovanligt: en person som begriper att kärlek ibland är omöjlig att skilja från plikt.
Det här var hans premiär. När han står där den 12 mars 2059, för att hylla den 81-åriga drottning Victoria på hennes namnsdag, slår jag vad om att han är folkkär, respekterad och dessutom en baddare på att vinka.
Då kan trumkåren lämpligen klämma i med Tammy Wynettes ”Stand by your man”.