AI-revolutionen präglar kriget i Gaza (men kanske inte på det sättet vi trott)
Ny teknik kan både hjälpa och stjälpa mediernas bevakning
Ukraina-kriget har kallats den första större väpnade konflikten sedan Tiktok slog igenom. Kriget mellan Israel och Hamas är det första sedan AI-revolutionen.
Ny teknik kan skapa nya vapensystem och underlätta underrättelsearbetet.
Men det kan också vara ett vapen i kampen om verkligheten.
Desinformation och propaganda har länge varit en av krigens givna ingredienser och här finns nu en ny teknik som kan göra bilder, ljud och videor som är nästan omöjliga att särskilja från de verkliga med blotta ögat.
Lägg dessutom till ett par andra faktorer:
- Det finns få journalister på marken i Gaza som kan verifiera uppgifter som sprids
- Det är en konflikt som väcker enormt starka känslor världen över, vilket är tacksamt för de som sprider propaganda
- Det är en välkänd taktik hos desinformatörer att spamma flöden med falsk eller delvis falsk information för att skapa maximal förvirring. Och att skapa den typen av innehåll är som sagt lättare än någonsin.
Så vad har hänt hittills när det gäller AI och desinformation i Gaza-kriget?
Inte mycket, verkar det som.
Experter på desinformation vittnar om att de förväntade flodvågorna i alla fall till dags datum, uteblivit. Visst finns enskilda exempel, men inget som motsvarar farhågorna. Vad det beror på kan man bara spekulera i men kanske är det så att det, dessvärre, redan finns tillräckligt mycket fruktansvärda bilder och filmer att spinna vidare på.
Men trots detta kan AI-boomen ändå påverkat människors bild av kriget. Bara vetskapen om att tekniken finns, att det är möjligt att göra riktigt avancerade förfalskningar, kan leda till att människor blir överdrivet skeptiska mot sann, verifierad information.
Mattias Svahn, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger till DN att forskning visar att ”blotta medvetenheten om i sig orsakar tvivel och förvirring”.
– I till exempel Ukrainakriget visar forskning i laboratoriemiljö att människor, efter att ha exponerats för några deepfakes, tappar tron på alla medier från ett visst konfliktområde, eller kring ett visst ämne. Efter det anklagade människor riktiga videor kring samma ämne för att vara falska, säger han.
AI-revolutionen blir alltså, direkt eller indirekt, ytterligare en svårighet för medierna i rapporteringen av kriget (några andra kan du läsa om här).
Men det finns också möjligheter med den nya tekniken. AI kan hjälpa medier att bli ännu mer relevanta och moderna, vilket kan leda till att förtroendet - och antalet läsare, tittare och lyssnare - ökar. Till exempel med ett delvis personaliserat nyhetsflöde.
AI kan också hjälpa journalister att processa stora mängder information och att faktagranska påståenden. Och precis som att AI kan skapa desinformation kan det också hjälpa till att avslöja det.
Med det sagt, vårt viktigaste verktyg är ändå journalistiken, närvaron på plats och den envetna rapporteringen från skickliga reportrar. Ibland med stöd av AI, ibland inte.