3 sätt att navigera i krigets (des)informationsflöde
Flera fall av desinformation har redan upptäckts
Det är på nytt krig i Mellanöstern och sociala medier svämmar över av rykten, bilder och filmer.
Vissa uppgifter är autentiska vittnesmål, andra propaganda producerad för att lura och påverka dig.
Här är några saker att tänka på den kommande tiden.
1. Tiktoks genomslag
Sociala medier har funnits under krig förut, men kriget mellan Israel och Hamas är bland de första sedan Tiktok fick sitt stora genombrott. Efter att Hamas inledde sina attacker mot israeliska civila i helgen har hashtagarna #Israel och #Palestine på plattformen dragit totalt över 50 miljarder visningar, enligt Washington Post.
Och långt ifrån allt som sprids är sant.
- Ett exempel är fruktansvärda bilder på barn som sitter i burar - något som påstås vara israeliska barn som tillfångatagits. Varifrån videon kommer är oklart, men helt klart är att originalvideon publicerades ett par dagar före Hamas terrorattack.
- Det finns även en film som påstås visa hur en israelisk kvinna bränns ihjäl av Hamas - en film visade sig vara tagen i Guatemala år 2015.
Otvivelaktigt finns det en rad vidriga exempel på händelser som faktiskt inträffat, något som inte minst våra medarbetare Magnus Falkehed och Niclas Hammarström på plats i Israel har kunnat rapportera om. Men det finns också uppenbarligen de som sprider falsk information, ofta med miljontals visningar som följd.
Tiktoks design och algoritmer är extra lämpade för just desinformation, enligt flera experter.
2. Det går att vara internetdetektiv – men det är svårt
Även plattformen X, fd Twitter, har översvämmats av så mycket desinformation att EU-kommissionären Thierry Breton skrivit ett brev till ägaren Elon Musk och uppmanat honom att agera mot det. Forskare har upptäckt ett nätverk av 67 konton konton som systematiskt spridit falsk information om kriget, också dem med miljontals visningar.
Hur ska man då som mediekonsument navigera i det här?
Det finns en del verktyg på nätet som kan hjälpa dig att avslöja falska bilder och även filmer, som till exempel Google reverese image search.
Det finns också metoder för att kolla sociala medier-konton och agera källkritiskt.
Men flödet är i dag så massivt att det är omöjligt för varje person att göra ett detektivarbete kring varje påstående (kolla bara hur mycket jobb det ligger bakom Bellingcats desinformations-avslöjanden).
Internetstiftelsen förespråkar istället att du ska försöka värdera källan snarare än varje enskild uppgift.
Etablerade medier som New York Times, Aftonbladet, TT, och kan så klart göra fel och gör det också, framför allt under stora nyhetshändelser där många uppgifter cirkulerar. Men de är nyhetsorganisationer har funnits i decennier, arbetar journalistiskt och har kontaktuppgifter till reportrar och ansvariga på sajten.
Stöter du däremot på en sajt med enbart spektakulära rubriker, som verkar ganska ny, helt saknar kontaktuppgifter till riktiga människor och enbart har annonser för typ Viagra, då finns det anledning att vara skeptisk.
På samma sätt, om ett sociala medier-konto är skapat för tre dagar sedan, har redan gjort 5 000 inlägg, och profilbilden är hämtat från en databas med fotomodeller i Surinam, ja då är kontot antagligen falskt.
3. Fallgroparna du bör ha koll på
- Var extra misstänksam mot bilder och filmer. Ett klassiskt trick är att ta klipp från tidigare krig eller konflikter på helt andra platser och koppla det till denna händelse.
- Var extra skeptisk mot nyheter som verkar spektakulära, men som inte rapporteras av etablerade medier. Ibland tar det visserligen lite tid från att det börjar spridas till att det kan verifieras, men om det över huvud taget inte tas upp av etablerade medier är det sannolikt att den bedömts som falsk.
- Det finns inga etablerade medier som vill ”mörka” något av nyhetsvärde, de kommer att rapportera. Så, om du ser en uppgift på sociala medier som verkar spektakulär men inga medier har skrivit om dem kan det alltså vara klokt att vänta lite (eller varför inte tipsa eller fråga oss i vår tjänst Aftonbladet Direkt, där du kan chatta med redaktionen). Innan du sprider den vidare.