Hur oroliga ska vi vara för Golfströmmen?

En ny dansk studie menar att de havströmmar, som Golfströmmen är en del av, kan nå en tipping point kring 2050.

I absolut värsta fall kan det ske redan om ett par år.

Hur illavarslande är den här studien?

Det enkla svaret är – vi vet inte. Och det borde göra oss oroliga.

Det har varit en sommar full av märkliga värmerekord.

Trots att juli månad har varit ganska kylig i Skandinavien, så har hettan bitit sig fast och plågat områden i USA och Mexiko, södra Europa och Kina.

Havstemperaturen i Norra Atlanten har varit rekordhög. Juli kommer att gå till historien som den varmaste uppmätta månaden, förmodligen är det här temperaturer som planeten inte upplevt på 120 000 år.

En del uppskattningar gör gällande att 2023 löper stor risk att bli det varmaste uppmätta året. I Antarktis trålar kurvan över isens utbredning på rekordlåga nivåer.

En prototyp av golfströmmen.

Det som framkallar ett visst obehag är att forskarna inte riktigt verkar veta vad denna uppvärmning i haven, kanske framför allt Nordatlanten, beror på.

Visst är vi inne i en El Nino-period, men den har precis börjat. Det har spekulerats i att det kan bero på att ovanligt lite ökensand från Sahara blåst upp i atmosfären, sandpartiklarna har en reflekterande effekt på solljuset.

Likaså är en teori som förts fram att nya regler för fraktfartygens bränsle, som minskat antalet aerosoler och svavelpartiklar, bidragit till att öka uppvärmningen.

En del klimatforskare, som professor Michael Mann, menar att det vi ser nu är bara en logisk följd av våra höga utsläpp, inget mer dramatiskt än vad modellerna förutspått under lång tid. Andra är mindre återhållsamma och menar att vi är på väg in i ett dramatiskt skifte.

Mitt i allt detta landar alltså en ny studie om strömsystemet AMOC och Golfströmmen, med några av de mest dramatiska slutsatser som dragits om strömmarna och när de kan nå en tipping point för kollaps.

 

Golfströmmen är som sagt en del av AMOC – Atlantic meridional overturning circulation – och forskarna menar att detta komplexa system av havsströmmar kan kollapsa inom några decennier om världens länder fortsätter att pumpa ut växthusgaser i atmosfären.

Golfströmmen är dock en ström nära ytan som mest drivs av vindar. AMOC däremot flyttar huvuddelen av värmen in i norra Atlanten. Den vinddrivna delen av Golfströmmen bidrar mycket mindre till värmetransporten norrut, så för klimatpåverkan är det AMOC som är den stora grejen.

Studien publiceras i tidskriften Nature och slår fast att AMOC kan kollapsa vid mitten av århundradet, eller till och med så tidigt som 2025.

Peter Ditlevsen.

Kollapsen skulle enligt forskarna få enorma konsekvenser, bland annat mer extrema vintrar och havsnivåhöjningar som påverkar Europa och USA, och en förskjutning av monsunen i tropikerna. Den skulle också påverka Amazonas regnskog och Antarktis istäcke.

"Jag tror att vi borde vara mycket oroliga", säger professor Peter Ditlevsen, vid Köpenhamns universitet, som ledde studien.

Så hur oroliga borde vi egentligen vara?

 

Robustheten hos Golfströmmen och AMOC är en mycket omdebatterad, för att inte säga infekterad, fråga. Direkta mätningar av Golfströmmens styrka har bara gjorts sedan 2004 och man måste därför använda sig av modeller och proxydata.

Kartan visar den så kallade storskaliga cirkulationen i Atlanten, AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation) där bland annat Golfströmmen ingår.

Nyligen gjorde Sveriges radios P3 Dystopia ett program om Golfströmmen, där ett par svenska forskare menade att det inte alls finns några tydliga tecken på avmattning – och även om det vore så, så skulle konsekvenserna inte alls bli så dramatiska som utmålats i värstascenarierna.

Men flera oberoende forskare som CNN intervjuat menade att den danska studien ger nya bevis för att vändpunkten kan inträffa snabbare än man tidigare trott. Den danska studien är också bara en av flera nyligen gjorda studier som pekar mot att AMOC närmar sig någon sorts brytpunkt.

En rätval dyker ner i djupet utanför Cape Cod vid USA:s östkust. Många arter i Atlanten skulle påverkas om havsströmmarna plötsligt försvagades. Arkivbild.

”Starka bevis” för att AMOC närmar sig en ”kritisk (...) övergång”, heter det i en studie från 2021.

Vi närmar oss en tipping point ”varefter det atlantiska strömsystemet kan genomgå en kritisk övergång”, slås det fast i en rapport från 2022.

”Enskilda studier har alltid svagheter och begränsningar, men när flera studier med olika data och metoder pekar mot en tipping point, som redan är ganska nära, tycker jag att denna risk ska tas på största allvar”, skriver professor Stefan Rahmstorf vid Potsdam-institutet och fortsätter:

”Tidpunkten för den kritiska AMOC-övergången är fortfarande mycket osäker, men allt fler bevis pekar på att risken är mycket större än tio procent under detta århundrade.”

 

Det den danska rapporten gör, är att den sätter ett tidsspann, en ram, för något som tidigare varit abstrakt – något konkret för beslutsfattarna att förhålla sig till.

Ytterligare en tydlig varningsklocka om att utsläppen måste ner och att något måste hända, för att vi inte ska fördärva det ekologiska systemet.

De europeiska kusterna, här kusten i sydvästra Spanien, värms delvis upp av varmt vatten från sydligare nejder via havsströmmarna i norra Atlanten. Nu hävdar danska forskare att systemet kan komma att kollapsa inom ett fåtal år.

FN:s klimatpanel IPCC menar i sin senaste rapport att man ser en tydlig avmattning av AMOC under detta sekel. Man skriver också att det inte är ”troligt” att Golfströmmen kommer att kollapsa detta århundrade, men att man inte helt utesluta det.

Tio procent låter kanske inte mycket. Men skulle vi sätta oss i ett plan med tio procents risk att störta?

I så fall skulle 9 000 passagerarplan falla från himlen varje dag.

Illustration av Golfströmmen.

 Här får du senaste nytt om klimatet – varje dag