Turerna kring Assanges dom har skadat Sverige
I dag avgör Storbritanniens högsta domstol om Julian Assange ska överlämnas till Sverige.
Hur det än går så har cirkusen skadat Sveriges juridiska anseende utomlands.
Alla konstiga turer kan dessvärre också leda till att rättvisa inte skipas.
Det Supreme court i London ska ta ställning till är en teknisk aspekt av fallet:
Är en svensk åklagare en tillräckligt oberoende juridisk myndighet för att ha rätt att utfärda en europeisk arresteringsorder? I Storbritannien fattas motsvarande beslut av domstol.
Det skulle förvåna om de sju domarna kommer fram till någonting annat än att Wikileaks grundare ska lämnas ut. Två underrätter har redan fattat just det beslutet. Och att länder kan ha olika juridiska bestämmelser är i sig inga konstigheter.
Säkra kan vi dock inte vara. Om Assange får rätt så uppstår en situation som möjligen faller dem med sinne för absurd humor i smaken, nämligen att Storbritannien underkänner hur Sverige har utformat sitt rättssystem. Vad händer då?
Om den misstänkte kommer till Stockholm väntar först häktningsförhandling. Han är häktad i sin frånvaro för våldtäkt, tre fall av sexuellt ofredande samt olaga tvång. Och efter det, nästan två år efter att de påstådda brotten ägde rum, är det dags för förhör.
Jag skulle inte bli förvånad om utredningen läggs ner en tid efter förhöret. Inte för att jag är övertygad om Assanges oskuld. För det är jag inte. Jag var inte närvarande i sängkammaren och har ingen aning om vad som hände. (Det vet för övrigt inte heller alla de som på nätet har anklagat kvinnorna för både det ena och det andra.)
Men när åklagare lägger ner förundersökningen och tar upp den igen är det svårt att dra någon annan slutsats än att bevisläget är bräckligt.
Hur världspressen kommer att reagera om detta fall slängs i papperskorgen utan att anklagelserna ens prövats i rättegång ska vi bara inte tala om.
Alla knasiga turer har ju redan väckt förvåning. Låt mig påminna: en åklagare bekräftade glatt att Assange var anhållen i sin frånvaro. En man som ska betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad var plötsligt våldtäktsman runt hela jorden.
Det var förbryllande gjort av åklagaren. För det finns, om inte annat, taktiska skäl till att inte upplysa en utländsk medborgare om att han ska gripas. Åklagaren borde rimligen inte vilja att han sätter sig på första bästa plan och försvinner för alltid.
Sedan kom en ny åklagare och la ner utredningen. Och efter det ännu en åklagare som drog i gång allt igen. Själv fick jag förklara för förvirrade journalister som ringde från när och fjärran att åklagare gör självständiga bedömningar och att bevisvärdering inte är en exakt vetenskap.
Det finns fler konstigheter. Varför förhördes inte Assange under de veckor han trots allt skrotade runt i Stockholm i väntan på kallelse från polisen?
Men inte heller det brittiska rättsväsendet har imponerat. Det är svårbegripligt att det tagit högsta domstolen så här lång tid att komma fram till beslut.
Allt detta skadar tilltron till rättvisan. Och det skadar utredningen. De inblandades minnesbilder har bleknat, det blir svårare att reda ut vad som har hänt.
Men framförallt skadar det tre människor. Å ena sidan Julian Assange, som orimligt länge har suttit i husarrest med fotboja och anmälningsplikt.
Och å andra sidan två kvinnor, utsatta för en exempellös hatkampanj på internet, som lika orimligt länge har tvingats gå runt och vänta på att få sin sak prövad.