”Både mamma och barn utsätts för onödiga risker”

Experten om kejsarsnitt utan medicinska skäl

Mary Mårtensson

Kejsarsnitt som sker på grund av förlossningsrädsla ökar i Sverige.

Men Socialstyrelsens expert varnar för riskerna.

– Många tror att allt ska bli perfekt med kejsarsnitt. Men man utsätter både mamman och barnet för onödiga risker, säger Olof Stephansson, forskare och förlossningsöverläkare.

Sedan 1973 har andelen kejsarsnitt tredubblats i Sverige – från 5,3 till 17,4 procent av förlossningarna. Det visar statistik från Socialstyrelsens nya rapport "Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015".

Att kejsarsnitten ökat beror bland annat på att dagens kvinnor är äldre och har högre BMI när de föder barn, men också på att majoriteten av flerbördsförlossningarna samt sätesbjudningarna numera sker med kejsarsnitt.

Gruppen förlossningsrädda ökar

Det är de planerade snitten som ökat mest – från 4,7 procent 1991 till 9,4 procent 2015.

En stor del av dem är inte medicinskt motiverade, utan görs på kvinnornas önskemål.

– Det finns olika orsaker till planerade kejsarsnitt. En grupp är förlossningsrädda och vi ser att den gruppen ökar, säger Olof Stephansson.

Han är förlossningsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Visby lasarett på Gotland, samt docent och medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens rapport.

Bättre första förlossning

– Att det ökar beror dels på att kvinnan är rädd för förlossningen, dels på att kvinnorna önskar kejsarsnitt som en konsekvens av att den första förlossningen blev ett akut snitt, säger han.

Om kvinnan hade en tuff första förlossning eller förlöstes med akut snitt, så vill hon kanske ha planerat snitt andra gången. Om vården vill minska antalet planerade kejsarsnitt handlar det därför mycket om att försöka göra den första förlossningen så bra som möjligt, förklarar Olof Stephansson.

– Då bäddar det för att kvinnan även nästa gång törs föda vaginalt och litar på att det kommer att gå bra.

Ett stort bukingrepp med kejsarsnitt

Svåra bristningar vid en tidigare förlossning och oro för att bli hänvisad till ett annat sjukhus är andra orsaker till att kvinnor önskar kejsarsnitt.

Att kejsarsnitten ökat är, enligt experterna, negativt trots att de själva medverkat till utvecklingen.

– Nej, det är inte bra, för det är ett stort bukingrepp och man utsätter både mamman och barnet för ökade risker, säger Olof Stephansson.

– Målet med hela förlossningsvården är ju att få en frisk mamma och ett friskt barn med så lite skador som möjligt. Vi ska inte utsätta människor för stor bukkirurgi utan att det egentligen finns någon medicinsk orsak till det.

”Trender kommer och går”

Han varnar mammorna för att ha högt ställda förväntningar på vad ett kejsarsnitt ska innebära.

– Många tror att allt ska bli perfekt med kejsarsnitt. Men man kan få komplikationer även efter det. Det är inte alltid det lättaste sättet att genomföra en förlossning på och det är ett stort ingrepp.

Finns det en vedertagen uppfattning i förlossningsvården att kvinnor helst ska föda "naturligt" – alltså vaginalt?

– Jag skulle säga så här – trender kommer och trender går. Och jag tror att vi nu har sett utvecklingen av kejsarsnitten och bristningarna och nu vill vi göra färre ingrepp och normalisera förlossningarna, utan att man utsätter mamman eller barnet för risker, säger Olof Stephansson.

Efter ett kejsarsnitt är risken en procent, att ärret ska gå upp om kvinnan föder vaginalt nästa gång. Då blir det akut snitt.

Finns hjälp mot förlossningsrädsla

– Vår rekommendation i Sverige är att man ska försöka föda vaginalt, även om du tidigare fått ett kejsarsnitt, säger Olof Stephansson.

Vad råder du gravida som av förlossningsrädsla överväger kejsarsnitt?

– Då finns det hjälp att få. Alla kliniker har ett team för att ta hand om förlossningsrädda. Ofta beror rädslan på något som man kan åtgärda med professionell hjälp.

Vad säger du till dem som anser att kvinnan själv ska få bestämma?

– Då ser vi i professionen detta som en medicinsk fråga och vi vill inte utsätta våra patienter för ökade risker. Det kan vi inte ta på vårt ansvar. Så kan man också se det, säger han.

Stora skillnader mellan regionerna

Ett kejsarsnitt är, enligt Olof Stephansson, fyra till fem gånger dyrare än en vaginal förlossning.

Skillnaderna mellan sjukvårdsregionerna är stora – och Stockholm sticker ut.

• I Stockholms läns landsting skedde 22 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Det är den högsta andelen i Sverige.
• Den lägsta andelen hade landstinget i Östergötland med 12 procent.

Arbetsbelastningen har betydelse

Variationerna mellan sjukhusen är ännu större. Högst andel kejsarsnitt hade Karolinska universitetssjukhuset i Solna med 27 procent. Medan Universitetssjukhuset i Linköping utmärker sig med den lägsta andelen på 7,7 procent.

Varför är skillnaderna så stora?

– Dels handlar det om patienternas efterfrågan. Dels kan det bero på vilken arbetsbelastning man har på förlossningsenheten. I Stockholm har man hög arbetsbelastning och stor personalomsättning, säger Olof Stephansson.

Kontroll över förlossningsskadorna

Vid Stockholmssjukhusen föddes 29 348 barn av totalt 116 667 i hela riket 2015.

Hur har Universitetssjukhuset i Linköping lyckats nå en så låg nivå?

– Det beror på att vården i Östergötland jobbat otroligt hårt med att försöka öka andelen normala förlossningar, men också med att ha kontroll över förlossningsskadorna och se till att det går bra för barnen.

Att andelen kejsarsnitt är så hög vid hans eget sjukhus, Karolinska, förklarar Olof Stephansson bland annat med att sjukhuset har den mest specialiserade förlossningsvården i Stockholm och tar emot de sjukaste kvinnorna med riskförlossningar.

– Men hela Stockholm måste arbeta med att minska andelen planerade kejsarsnitt och andelen förlossningsskador.