Strömmer om kvinnomorden: ”Ett pågående misslyckande”

Publicerad 2024-04-02

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och justitieminister Gunnar Strömmer (M).

358 kvinnor har sedan år 2000 dödats av en man de en gång älskade.

Bara de senaste veckorna har flera kvinnor hittats döda – misstänkt mördade.

– Det här är ett pågående misslyckande i vårt samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

En man larmar 112.

Det är i gryningen den 23 mars och hans hustru är livlös.

På sjukhuset upptäcks allvarliga skador på kvinnans kropp, så allvarliga att hon förklaras död två dagar senare. Mannen, hennes sambo sedan många år, sitter nu häktad misstänkt för mord och grov våldtäkt.

Fallet i Hässelby är det senaste av flera bara de senaste veckorna där en man misstänks ha dödat en kvinna han hade en relation med.

Vid ett långt bord inne på Regeringskansliet sitter jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) sida vid sida.

”Det som är bra är att frågan igen lyfts fram, att det blir en mobilisering från hela samhället”, säger Gunnar Strömmer.

Strömmer har det senaste året främst setts hålla presskonferenser om gängkriminalitet och den våldsvåg som skakat Sverige.

Men de senaste veckorna har fokuset skiftat något, de många misstänkta morden på kvinnor har satt press på makthavarna att agera.

– Det är uppenbart att vi måste göra saker annorlunda, säger Paulina Brandberg.

”Vill använda engagemanget”

Strömmer kallar de misstänkta kvinnomorden för ett pågående misslyckande i samhället.

– Det som är bra är att frågan igen lyfts fram, att det blir en mobilisering från hela samhället. Vi vill använda engagemanget för att jobba långsiktigt, säger han.

Men även om gängkriminaliteten kräver stora resurser menar Strömmer och Brandberg att mäns våld mot kvinnor fortfarande är en av deras viktigaste frågor – och att mycket arbete pågår.

Regeringen utreder just nu flera åtgärder som de tror kan motverka det dödliga våldet inom nära relation.

Bland annat lättnader i sekretesslagstiftningen; till exempel att socialtjänst och hälso- och sjukvård i större grad ska kunna ge information till polisen vid vålds- och sexualbrott mot närstående.

– Jag tror inte det är någon naturlag att så många väljer att skada och döda sina partners. Så vi måste identifiera varför det sker. Vilka riskfaktorer ligger bakom? Har det funnits varningssignaler? I så fall måste det bli lättare att samverka mellan olika aktörer som socialtjänst, psykiatri, skola och polis så att de når fram innan det är för sent, säger Paulina Brandberg.

”Vi vill sänka ribban”

Aftonbladet har tidigare berättat om Nora som nära dödades av sin make ifjol. Först i samband med polisutredningen kom det fram att maken två veckor innan mordförsöket berättade för en psykiatriker att han hade tankar på att skada Nora. Nora säger att hon hade velat få veta redan då – för att kunna skydda sig.

– Vi har sett i så många fall att förövare har varit i kontakt med psykiatrin och rakt ut sagt att man överväger att skada sig själv eller personer i sin omgivning. Det här våldet behöver inte ske om informationen når rätt personer och vi agerar på den, säger Paulina Brandberg.

”I mitt tidigare arbete som åklagare såg vi så många stötande fall där man kunde se att den här personen kommer fortsätta begå brott”, säger Paulina Brandberg.

Regeringen bereder just nu även förslag om utökade kontaktförbud. Många våldsutsatta kvinnor vittnar om hur svårt det är att få ett kontaktförbud mot sin förövare, och i flera fall där kvinnor sedan mördas har de innan mordet sökt kontaktförbud men nekats.

– Kontaktförbuden är en repressiv åtgärd mot mannen men ett otroligt viktigt brottsförebyggande verktyg. Vi vill kunna utvidga det geografiska området, att det ska kunna omfatta en hel kommun, så att kvinnan inte ska behöva leva i rädsla eller gömd. Vi vill även sänka ribban för när det kan utfärdas, säger Gunnar Strömmer.

Han säger att det i dag är som att rättssystemet tycker sig behöva en fällande dom innan ett kontaktförbud kan utfärdas.

Utreder skärpta straff

– Men eftersom de här brotten ofta sker innanför hemmets fyra väggar ska man kunna väga in annan information, som upprepade anmälningar eller orosanmälningar exempelvis, säger han.

Andra åtgärder som utreds är att i fler fall kunna använda elektronisk fotboja och regeringen har även nyligen lämnat in en proposition om stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta. Det vill säga att förövaren ska kunna bli av med sin hyreslägenhet, medan den våldsutsatta får bo kvar.

Man har även tillsatt en utredning om skärpta straff. Att den som upprepade gånger döms för grova vålds- och sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.

”Varit för fega”

– I mitt tidigare arbete som åklagare såg vi så många stötande fall där man kunde se att den här personen kommer fortsätta begå brott. Resultatet blir brottsoffer som lever år efter år gömda med extremt begränsade liv, bara för att vi varit allt för fega, säger Paulina Brandberg.

Aftonbladets mångåriga granskning Dödade kvinnor visar att sedan år 2000 har i snitt 15 kvinnor per år dödats av en man de en gång älskade – en siffra som ligger relativt konstant år efter år.

Finns det något ni borde ha agerat på snabbare i den här frågan, har ni någon självkritik?

- Samhället har inte gjort tillräckligt när det kommer till mäns våld mot kvinnor. En av de första åtgärderna som vi presenterade efter att regeringen tillträtt var att vi ska ta fram ett kraftfullt åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Därutöver lägger vi om rättspolitiken för att stärka brottsofferperspektivet. Vi har arbetat med frågan på bred front från dag ett, och vi kommer inte vika en tum för att komma åt våldet, säger Paulina Brandberg.

Länk till samlingssidan

Följ ämnen i artikeln