Mats Löfvings poliskarriär – från praoplatsen till toppjobben och kampen mot gängvåldet
Uppdaterad 2023-02-24 | Publicerad 2023-02-23
Som polischef drev Mats Löfving kampanjer mot ungdomsbrottslighet, gängvåld och sexuella övergrepp.
Aftonbladet har kartlagt Norrköpingssonens långa karriär – som började med en högstadiepraktik och slutade med en rad toppjobb.
Mats Löfving föddes i Norrköping 1961. När han gick i nian praoade han hos polisen, där han en dag fick träffa polismästaren.
– Jag var nog lite kaxig på den tiden och sa att jag skulle efterträda honom. Han såg lite förvånad ut, sa Mats Löfving i en intervju med Corren i juni 2004. Då hade han just utnämnts till länspolismästare i Östergötland.
Redan som 19-åring började han på Polishögskolan och fick sina första erfarenheter av polisyrket som ordningspolis i hemstaden.
Sedan ville Mats Löfving vidare – och började plugga juridik.
– Jag hade varit ganska slö i grundskolan och gymnasiet. Det tog jag igen när jag började på juristlinjen. Livet som polis kändes så förutbestämt. Befordringsgången hängde samman med hur många år man varit polis, sa han till Corren.
Ville bli jurist
Mats Löfving tog juristexamen 1988 och hade tänkt sig en framtid som affärsjurist. Men bristen på arbete gjorde att han snart återvände till poliskåren, där han fick jobb som ordningspolis. I början av 90-talet gick han en polischefutbildning och skulle under sin karriär få ett antal tunga positioner inom rättsväsendet. Han jobbade bland annat som tingsnotarie, extra åklagare, biträdande kriminalchef, kriminalchef, polisintendent och ämnesråd på justitiedepartementet.
Mellan 1995 och 1998 var han biträdande operativ ledare och ansvarig för kriminalavdelningen i Norrköping. Mellan 1999 och 2001 var han biträdande chef för justitiedepartementets polisenhet och 2002 blev han biträdande länspolismästare i Östergötland. När han 2004 blev länspolismästare var han Sveriges yngsta. På den positionen skulle han vara kvar till 2012 – och göra sig ett namn över hela landet.
Krafttag mot ungdomsrån
Mats Löfving lade tidigt fokus på ungdomsbrottsligheten. I november 2007 presenterade han en rad åtgärder som skulle tackla en rånvåg som drabbat Linköping – ofta med gärningsmän som varit unga och beväpnade.
– Det är ofta ungdomar som gör sådana här brott vilket gör att vi ser extra allvarligt på det som har hänt, sa han.
I december 2009 lämnade Löfving in en utredning om ungdomsbrottslighet som han varit med och tagit fram på uppdrag av dåvarande justitieminister Beatrice Ask.
– Skolan har en nyckelroll när det gäller att tidigt upptäcka ungdomar som riskerar att bli vanekriminella. Samarbetet mellan polisen och skolan fungerar inte lika bra överallt i landet i dag. Unga har inte samma möjlighet till stöd och hjälp överallt, sa Löfving enligt SVT.
Utredningen presenterade flera förslag för att bland annat förbättra samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Ett förslag var att inrätta åtta ungdomscentrum på olika orter. Där skulle experter på polis- och åklagarverksamhet, skola, fritidsverksamhet och socialtjänst kunna mötas.
Upprop mot hedersvåld
I februari 2013 var Mats Löfving en av skribenterna till en debattartikel i Aftonbladet som krävde större engagemang från kommuner i kampen mot hedersrelaterat våld. En undersökning från Ungdomsstyrelsen hade visat att 70 000 unga i Sverige upplevde att de inte fritt kunde välja en partner. I Stockholm hade bland annat polisen, Länsstyrelsen och landstinget upprättat resurscentret Origo som en plattform som utsatta kvinnor kunde vända sig till för vägledning.
”Vår förhoppning är att denna kunskap ska spridas utanför länets gränser så att fler som är utsatta vågar söka hjälp och får det stöd de har rätt till,” skrev debattörerna.
”Ett stärkt lokalt arbete är avgörande för att den lagstadgade skyldigheten att ge skydd till människor som drabbas av hedersrelaterat förtryck och våld efterlevs.”
Löftet hölls – 16 år senare
Det hade bara gått några månader efter att Mats Löfving 2004 fått jobbet som länspolismästare i Östergötland när det skedde ett dubbelmord i centrala Linköping. Löfving lovade genast att polisen skulle gripa mördaren.
Man kunde säkra mordvapnet och en mössa och därigenom komma åt gärningsmannens dna, men trots framstegen så kunde den näst största utredningen i Sveriges brottshistoria, efter Palmeutredningen, inte gripa den skyldige.
När Mats Löfving 2012 utsågs till länspolismästare vid Polismyndigheten i Stockholms län och Gotland och lämnade sin tjänst i Östergötland irriterade de olösta morden honom fortfarande.
– Vad som åtminstone kan trösta mig lite är att vi har arbetat med det här fallet utan någon prestige. Redan samma dag som morden ägde rum var rikskriminalpolisen här och vi har tagit hjälp av experter från andra polismyndigheter. Vi har gjort vårt bästa, men jag skulle verkligen önska att morden klaras upp, sa han till Corren.
Men 2020 kunde polisen genom dna-släktforskning nå fram till gärningsmannen och i oktober dömdes Daniel Nyqvist, då 37, till rättspsykiatrisk vård för mordet. Mats Löfvings löfte som nybliven polischef hade infriats – 16 år senare.
Kamp mot gängvåld
Det blev två år på landets största polismyndighet i Stockholm, sedan fick Mats Löfving jobb som chef för Nationella operativa avdelningen (Noa). Det var där han skulle ha inlett en relation med Linda Staaf, som han 2015 tillsatte som underrättelsechef.
Löfving blev även nye rikspolischefen Dan Eliassons närmsta man som biträdande rikspolischef.
I maj 2015 presenterade Mats Löfving och Noa en rapport om gängvåld och utsatta områden i Sverige. Brottsligheten hade blivit alltmer gränslös, den it-relaterade kriminaliteten utvecklades snabbt och tillgången till illegala vapen hade ökat, var slutsatsen.
– Vi kan i grunden arbeta antingen mot individer, mot viss typ av brottslighet eller mot geografiska områden. Vi inom polisen kommer att dra oss mot att arbeta mot geografiska områden, sa Mats Löfving.
I områden som hade problem med lokala kriminella nätverk skulle polisen ändra sin taktik.
– Vi tänker utse några områden, max tio stycken i hela landet, och där kommer vi att arbeta på det här sättet under fortsättningen av 2015 och hela 2016. Det är en väsentlig förändring jämfört med hur vi har arbetat tidigare, sa Mats Löfving.
Satsning mot terrorism
Under hösten 2015 syntes Löfving mycket i media i samband med att Säkerhetspolisen, Säpo, för första gången någonsin höjde nivån för terrorhot i Sverige till fyra, efter terrorattacken i Paris.
– Vi har stärkt bevakning på vissa platser och stärkt tillsynen på andra platser, sa Mats Löfving när upptrappningen på bland annat arenor, flygplatser och köpcenter presenterades.
Bevakningen trappades ner några veckor senare.
När terrorismen kom till Sverige våren 2017 var Mats Löfving en av de som uppdaterade allmänheten om läget i utredningen mot Rakhmat Akilov.
– Min preliminära bedömning är att det kan ta uppemot ett år att driva den här förundersökningen i hamn och att det kommer att kräva ett hundratal utredare, analytiker och it-brottsexperter för att komma i mål, sa Noa-chefen vid en pressträff.
– Vi har fortsatt väldigt bra samarbete med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, och det känns som att hela världens polisstyrkor hjälper oss just nu. Det internationella samarbetet är guld värt.
Dan Eliasson och Mats Löfving krävde ytterligare resurser för terrorbekämpning och meddelade samma år att 400 miljoner kronor skulle satsas på kunskap och redskap.
Krafttag mot våldtäkter
I en annan satsning meddelade Löfving sommaren 2019 att polisen skulle anställa 350 personer som skulle vara specialiserade på att utreda våldtäkter och andra brott med särskilt utsatta brottsoffer. Detta efter att anmälningarna om våldtäkter och brott i nära relationer de senaste åren ökat, enligt polisen.
– Det är en stor utmaning för oss att hitta så många nya medarbetare som är tillräckligt skickliga och rekrytera och utbilda dem på så kort tid, sa Mats Löfving om satsningen som skulle kosta 300 miljoner kronor per år.
– Det är inte bara att utreda brotten, utan det är stora krav på kvalitet, empati, brottsofferomhändertagande.
De senaste åren har handlat mycket om hanteringen av gängvåldet i Sverige. Efter en rad sprängningar och mord 2019 träffade Mats Löfving kung Carl Gustaf och kronprinsessan Victoria för att informera dem om polisens arbete.
"Den oro som dessa dåd väcker hos allmänheten delas av mig och min familj,” sa kungen i ett uttalande efteråt.
”Vi vill uttrycka vårt deltagande med drabbade och samtidigt framföra vårt stöd till polisen och andra myndigheter i deras fortsatta arbete.”
Hjärnan bakom ”Rimfrost”
Efter att en 15-åring i Malmö skjutits till döds i november 2019 inledde polisen, efter beslut av Mats Löfving, operation ”Rimfrost”, med fokus på den organiserade brottsligheten.
– Det är väldigt sällan vi använder oss av särskilda insatser. Det ska till ett väldigt exceptionellt läge, sa Löfving och nämnde terrordådet på Drottninggatan 2017 och skogsbränderna 2018 som två sällsynta tillfällen då polisen valt att utlysa ett liknande krisläge.
Bara några veckor senare meddelade polisen att operationen börjat ge resultat. Men när ”Rimfrost” avslutades i juni 2020 konstaterade man att den haft effekt men inte nått målen.
Mats Löfving fortsatte ta krafttag mot sexualbrotten.
”Polisen växlar nu upp för att komma åt förövarna, men fler aktörer behöver ta ansvar i frågan för att bidra till en samhällsutveckling som minskar brott mot särskilt utsatta brottsoffer,” skrev Löfving och rikspolischef Anders Thornberg i en debattartikel i juni 2020.
Bland annat skulle polisen göra en ”informationsinsats” för att se till att fler utsatta kontaktar polisen. Författarna krävde även att regeringen till exempel höjde minimistraffet för fridkränkningsbrott.
”Vi vill se en kraftsamling i samhället mot brott mot särskilt utsatta, på samma sätt som vi sett har skett mot skjutvapenvåld och sprängdåd. I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor eller vem man är.”
Klan-intervju engagerade
I september 2020 gjorde han ett uppmärksammat framträdande i Sveriges Radio Ekots lördagsintervju, där han sa att det i Sverige fanns minst 40 kriminella släktnätverk.
– De har kommit till Sverige, påstår jag, enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet, sa han i intervjun.
Utspelet ledde till både kritik och hyllningar, som han svarade på i Agenda i SVT. Där hänvisade han till lägesrapporten från 2015, som han menade lett till en diskussion och bra åtgärder för att stärka tryggheten i vissa områden.
– Vi känner behov av inom polisledningen att öppna den här dörren för en redig diskussion, sa han i Agenda.
– Det var dags att öppna den här dörren kopplat till kriminella som använder familjer och släkter som en plattform för att bygga kriminalitet, säger han i Agenda.
Han stod fast vid att det handlade om ett 40-tal grupperingar – familjer, släkter, klaner – men lade till att det var omöjligt att säga att de kommit till Sverige med avsikten att bli kriminella. Intervjun ledde till stor debatt om kriminella släktnätverk i Sverige.
Blev chef i Stockholm
I oktober 2020 tog Mats Löfving över som regionalpolischef i Stockholm och Gotland, men fortsatte som ställföreträdande polischef.
Han sa att den långsiktiga frågan var att stoppa rekryteringen till kriminella gäng, men att fokus skulle vara ”att ytterligare växla upp vårt arbete för att polisregionens 2,4 miljoner invånare ska känna sig trygga”. I början av 2021 meddelade chefen att polisen under 2020 gripit fler än någonsin.
– Vi är så klart väldigt bekymrade över de 25 människorna som sköts ihjäl i gängmiljö i regionen. Samtidigt har vi slagit rekord i antal frihetsberövade, sa han, efter att 380 personer gripits, varav 100 haft tydlig koppling till kriminella nätverk. Totalt hade 65 miljoner kronor kunnat säkras från kriminella händer.
– De har tidigare upplevt att de är onåbara, så det här är en tydlig signal. Tillgången till krypterad information på Encrochat har varit en stor tillgång i det arbetet.
Framgångar med Encrochat
I juni 2021 hade polisens genombrott med den krypterade meddelandetjänsten Encrochat lett till 200 fängelseår – en siffra som fortsatt att stiga.
– Vi träffar alltså helt rätt. Det är så här vi får bort det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige, sa Mats Löfving.
– Människorna som vi pratar om här, de organiserar och anstiftar väldigt allvarliga brott. Dessutom så lockar de på ett systematiskt sätt in unga i kriminella nätverk. De här personerna ska sitta i fängelse.
Men gängvåldet i Sverige och Stockholm fortsatte under 2022 och skulle bli det som Mats Löfving ägnade mycket av sitt sista år i livet åt. I slutet av oktober i fjol konstaterade Ekot att nära hälften av de 55 personer som dittills skjutits ihjäl i Sverige hade mördats i området kring huvudstaden. Samtidigt hade Stockholmspolisen blivit bättre på att frihetsberöva misstänkta direkt efter morden.
– Det är en bra start att frihetsberöva människor, egentligen för vilket brott som helst i de här brottsutredningarna, och utifrån det arbeta sig framåt mot att hitta mördaren. Vi har blivit vassare på att gripa misstänkta på bar gärning, sa Mats Löfving till radion.
Under påskupploppen förra våren hade Mats Löfving varit med i en av polisbussarna som arbetade i Skäggetorp i Linköping, för att kunna övervaka och leda verksamheten därifrån.
Men snart skulle regionalpolischefen få andra bekymmer. I december 2022 kom det fram uppgifter om att Mats Löfving och Linda Staaf haft en relation och att Löfving tagit flera beslut rörande Staaf. Polisen tillsatte en utredning som presenterades den 22 februari 2023. Senare samma dag hittades Mats Löfving död i sitt hem i Norrköping. Han blev 61 år gammal.
Källor: Corren, Infotorg juridik, Polistidningen, Svt.
