Rättegång tas om – åklagare mörkade viktig information
Högsta Domstolen stoppade i dag en hotande rättsskandal.
En rättegång måste göras om efter att åklagare hemlighöll viktig information för en kvinna som dömts till fängelse.
”Den tilltalade fick inte en rättvis rättegång – målet ska tas om”.
Så lyder rubriken på ett pressmeddelande som Sveriges högsta dömande instans lade ut på sin hemsida på onsdagsmorgonen.
Det är samma slutsats som jag själv drog om detta bisarra fall i en kolumn för snart ett år sedan.
Bakgrunden är av ett slag som det inte är alldeles ovanligt att domstolar har att hantera:
Ett gift par kom hem efter en blöt kväll, ännu mer alkohol, bråk uppstod, en kniv kom fram, mannen sjönk blödande ihop, stucken i buken.
Sedan går versionerna isär. Han hävdar att hon gjorde ett utfall. Hon nekar och säger att han drog henne emot sig och att hon inte märkte att kniven hon höll i träffade honom.
Kvinnan åtalades för grov misshandel och grovt barnfridsbrott, då ett av parets barn vaknade och kom ner och hittade sin svårt skadade pappa.
Att tingsrätten friade kvinnan var ingen skräll. I rättsläkarintyget drogs slutsatsen att båda versionerna kunde stämma och då såväl teknisk bevisning som vittnesmål saknades fanns utrymme för rimligt tvivel.
Domen överklagades och till hovrätten kallade åklagaren läkaren som opererat mannen som vittne.
Det fanns ett skäl till att läkaren avlade sitt vittnesmål på länk. Han satt nämligen häktad, misstänkt för grovt narkotikabrott.
Detta är en figur som lokaltidningar och fackpress har skrivit spaltmeter om.
Heroin för 100 000 kronor hemma, dagligt missbruk, en flickvän som då och då dök upp med droger då han arbetade, i läkarens mobil hittades en film där han petar i sig knark på en av sjukhusets toaletter.
Mannen dömdes senare till tre år och nio månaders fängelse, men det är av underordnad betydelse i detta sammanhang.
Att det enda vittnet i ett brottmål, dessutom en expert, är häktad i ett annat sammanhang är givetvis viktig information för den tilltalade och försvarsadvokat.
Det vore närmast tjänstefel av en advokat att inte undersöka vittnesmålets tillförlitlighet.
Hur säker är du på din sak? Var du påtänd då du opererade mannen? Hur mycket narkotika hade du brukat dagarna innan du gick till jobbet den dagen? Hur observanta var dina sinnen?
Men åklagaren höll tyst om situationen som läkaren befann sig i för kvinnan.
Hovrätten, däremot, visste att mannen var häktad, men inte för vilket brott. Egendomligt nog informerade inte heller rättens ordförande försvaret om den omständigheten.
Kvinnan dömdes i denna instans till två års fängelse. Det enda nya beviset var läkarens vittnesmål.
Advokat Sylvia Strid överklagade till Högsta domstolen, väl medveten om att justitieråden bara tar upp ungefär 100 av 6 000 årliga ansökningar.
Men HD nappade. Och beslöt i dag att skicka tillbaka målet till hovrätten för ny prövning.
Orsak: kvinnan har inte fått en rättvis rättegång.
Juristerna hänvisar till grundlagen och till Europakonventionen och skriver att ”sammantaget har åklagaren och XX inte varit likställda i processen och XX har inte haft fullgoda möjligheter att försvara sig mot åtalet”.
Att Högsta domstolen skulle landa i detta beslut är nu ingen högoddsare.
Självaste Riksåklagaren har i en inlaga medgett att kvinnan borde ha informerats om att läkaren var häktad och vad misstankarna gällde.
Icke desto mindre är detta ett viktigt besked. Så här får det inte gå till.
Ytterst handlar det om någonting så grundläggande som rättssäkerhet.