Unikt åtal mot misstänkt läxhjälpsfusk
Det är så här myndigheter ska bekämpa plundringen av välfärden.
Efter ett samarbete mellan Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Göteborg stad väcks åtal för fiffel i ideell förening.
Det är en man som företräder en somalisk förening som åklagare Henric Fagher påstår har satt sprätt på 2,4 miljoner i olika bidrag och som därför ställs inför rätta för misstänkt grovt bokföringsbrott.
Föreningen sägs ha runt 250 medlemmar och har fått pengar från Skolverket för att bedriva läxhjälp och olika slags bidrag från kommunen för aktiviteter för barn och ungdomar.
Men det finns inga spår i bokföringen av varken medlemsavgifter eller hur bidragen har använts.
Däremot har mannen levt på stor fot, krognotor, nya mobiler, överföringar till utlandet.
Om denne person är skyldig eller ej är varken min sak eller åklagarens att avgöra.
Han nekar till brott och kan vara oskyldig, han kan vara en bohemisk slarver som på goda grunder finner bokföring trist, han kan vara en fullfjädrad bedragare, det är upp till domstol att avgöra hur det ligger till med den saken.
Men skuldfrågan är av underordnad betydelse för mitt resonemang. Mitt resonemang handlar om en intressant och såvitt jag förstår tidigare inte prövad konstellation myndigheter vars samarbete leder till ett första åtal.
Göteborg som anstränger sig för att invånarnas skattemedel används på rätt sätt, Skatteverket som har följt pengarna och Ekobrottsmyndigheten som haft god nytta av information från de andra aktörerna i sin förundersökning.
Se och lär, Sverige.
Inte minst läxhjälpen har vållat rubriker det senaste året. När Skolverket gjorde en fördjupad granskning av 30 ideella föreningar som fått över åtta miljoner i bidrag uppvisade 23 av dem så stora brister att de återkrävdes fem miljoner.
Skatteverket gjorde en egen granskning, hittade stora brister och krävde lagändringar.
Regeringen har efter dessa larm beslutat att från och med nästa år stoppa statsbidragen till ideella föreningar för läxhjälp. Möjligen ett väl drastiskt beslut, men att verksamheten inte är alltigenom sund råder det ingen tvekan om.
Åtalet i Göteborg ska för övrigt ses i ljuset av att organiserad brottslighet i allt större utsträckning inriktar sig på att bestjäla välfärden.
Det är ett slukhål där varje år 15 miljarder enligt beräkningar försvinner.
Och ideella föreningar har blivit populära att använda i ekobrotten. Dessa organisationer har färre skyldigheter - men lika många rättigheter - som exempelvis aktiebolag och omfattas inte av samma bestämmelser om bokföringsskyldighet och annat.
Rena drömmen för slipade trixare, med andra ord.
Vi har sett en och annan kyrkohärva, där långtidsarbetslösa påstods ha fått jobb som visade sig aldrig ha utförts.
Vi har sett föreningar bildade för välgörenhet av personer med en moral lika vidsträckt som utsikten från Kebnekaises topp en solig dag.
Vi har sett idrottsföreningar infiltreras.
Lagändringar är på gång, stor utredning presenterades nyligen, medvetenheten har ökat, skyddet av välfärden kommer att stärkas.
Allt detta är utmärkt. Men åtalet i Göteborg lär oss att verktyg redan finns. Och att det går att tänka i nya banor.