Vilket land vaknar fransmännen till?
PARIS. Tio månader efter terrorattentaten som satte skräck i en hel värld hade parisarna återvänt till vardagen, stolt och värdigt men med en ständig blick över axeln.
Man brukar säga att det finns ett Frankrike före och ett efter attentaten i januari i år.
Frågan är vilket land fransmännen vaknar till i dag.
Bildflödet från Paris i natt är ett långt blodbad utan några skyddande filter. Berättelserna från massakern från konsertlokalen Bataclan är så makabra att det är poänglöst att försöka värja sig mot dem. En vanlig fredagskväll i ett av stadens unga och hippa kvarter, en rockkonsert som slutade med en massavrättning.
Jag stod framför den mytiska Paris-scenen för ett par år sedan och såg den norrländska hardcore-plutonen Refused vråla ut sina alster. Frontmannen Dennis Lyxzén höll ett brandtal till publiken om att alla de värden vi måste slå vakt om kommer härifrån från början, från Frankrike; upplysningens vagga, jämlikhetstankens hemland.
Gick ut på gatorna
Det är lite si och så med tillämpningen av de idealen i det nutida Frankrike, liksom i resten av världen, men det finns ingen plats där man så högt och ofta pratar om vikten av att inte låta rädslan segra.
Parisarnas sätt att hantera attentatet mot Charlie Hebdo och den judiska matvaruaffären i januari i år var beundransvärt. I stället för att låsa dörren eller låta xenofobin diktera villkoren gjorde de det fransmän gör när de vill visa sin frustration och ilska; de gick ut på gatorna.
Marschen för republiken, som den enorma manifestationen kallades i Frankrike, blev den största landet sett. Trots över en miljon människor på Paris gator rapporterades inte en enda incident från polisen söndagen efter dåden. Det syntes inte en enda banderoll i folkhavet av Je suis Charlie-budskap som uppmanade till något annat än solidaritet med offren, försvar av det fria ordet och gemenskap mot våldet.
Det politiska etablissemanget fungerade som god förebild. Ingenstans i efterspelet till attentaten i januari tillät sig någon del av det politiska spektrat att plocka populistiska poäng på det som inträffat. Diskussioner om farorna med radikal islamism och sociologiska teorier om utanförskap och förortsfrustration samsades om utrymmet, utan att någon förklaringsmodell gjorde anspråk på att äga hela sanningen. Framför allt stod Frankrike upp som en människa, en organism med 66 miljoner röster som vägrade att tystas av terror. Det låg en dov och nästan högtidlig stämning över Paris under veckorna som följde.
Patriotismen slog aldrig över
Rent praktiskt blev man ständigt påmind om det inträffade. På modegallerierna i centrum genomsöktes väskor och jackfickor i entrédörrarna, utanför offentliga byggnader och fotbollsarenan Parc des Princes var säkerhetskontrollerna oändliga.
Men den franska patriotismen slog aldrig över i några freedom fries efter amerikansk modell och ingen skrämselpropaganda fick parisarna att överge sin aperitif på kvarterskrogen och stanna hemma. Långsamt återgick livet till det nästan normala. Man åkte till jobbet, tog tunnelbanan hem och hade picknick i Boulogne-skogen på söndagarna när vårsolen började titta fram. Man kastade bara en extra blick över axeln.
Attacken mot Charlie Hebdo och kosherbutiken startade en debatt kring yttrande- och religionsfrihet som höll en förbluffande hög nivå i Frankrike. Mitt i chocken, vreden och sorgen var attentaten så symboliskt laddade och tydliga att det gick att tolka och förhålla sig till dem i all sin groteska logik.
Svårt att ta till sig
Jag har just landat i ett förmiddagsdisigt Paris, som vaknat till ett undantagstillstånd som är svårt att ta till sig och omöjligt att säga något begåvat om. Är det här samma stad och land som jag flyttade till för över tre år sedan; den stolta, myllrande, smutsiga metropol som vägrade att vika sig för tio månader sedan? Jag vet inte, men jag vet att parisarna i går kväll, trots utegångsförbud, samlade sig på gator och öppna platser under parollen ”Not afraid”. Min spontana tanke när jag såg manifestationen på Place de la République vid midnatt i går var ”hur vågar ni?”.
Mer om terrorattackerna i Paris
JUST NU: Bekräftat – terroristen är död
SENASTE NYTT: Följ vår liverapportering (TV+TEXT)
ATTENTAT STOPPAT: Här skulle nästa attack ske
DETTA HAR HÄNT: 129 döda i sex terrordåd i Paris
HÄR ÄR TERRORISTERNA: Döda, gripna, efterlysta