Marschen mot Nato fortsätter
Alla partier ska göra en ny analys av läget
I nära trettio år har Sverige med myrsteg närmat sig Nato.
Nu tas ett nytt steg som kan bli avgörande.
Alla riksdagspartier ska gemensamt analysera det nya läget efter Rysslands invasion av Ukraina.
Tisdagen den 31 maj kan en ny era i svensk historia inledas.
Då kan en majoritet av partierna i riksdagen förorda att Sverige överger den urgamla alliansfriheten och söker medlemskap i Nato.
Men nu går jag händelserna i förväg. Vi backar bandet lite.
Förra veckan tog Sverige ett nytt stort steg mot Nato. Försvarsbudgeten ska så snart som möjligt öka från dagens 1,3 procent av BNP till två procent av bruttonationalprodukten. I rena pengar handlar det om en höjning på omkring 35 miljarder. Förslaget var regeringens men fick tummen upp av oppositionen.
Två procent råkar vara den nivå som försvarsalliansen Nato rekommenderar sina medlemmar att långsiktigt ligga på.
Men nästa, kanske avgörande, steg kan ligga bakom knuten. I onsdags meddelade utrikesminister Ann Linde att förhandlingar skulle inledas mellan regeringen och samtliga åtta riksdagspartier om ”det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.”
Den svenska säkerhetspolitiska kartan har ritats om efter den ryska invasionen. Det kräver en analys av konsekvenserna. Inte det minsta konstigt.
Vad som däremot är anmärkningsvärt är att konsekvenserna ska analyseras ”särskilt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten”.
Utrikesminister Ann Linde leder arbetet. Förvarsminister Peter Hultqvist deltar också.
Vi har jättemånga internationella samarbeten. Ett av de mest aktuella ur säkerhetspolitisk synpunkt gäller Nato. Sverige gick med i deras systerorganisation PFF, Partnerskap för fred, i början av 1990-talet och sedan dess har samarbetet utvidgats steg för steg.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger ofta, väldigt ofta faktiskt, att Sverige och Finland är Natos närmaste partner utanför medlemskretsen.
Överläggningarna mellan riksdagspartierna om det nya, kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget inleddes under torsdagen. Senast den sista maj ska de ha resulterat i en rapport. Som alltså kan innehålla nya ställningstaganden om Nato.
Riksdagen är för närvarande djupt splittrad i synen på svenskt medlemskap i Nato. Fyra partier är för, M, KD, L och C. De övriga fyra partierna är, tills vidare i alla fall, emot.
Under sin valkonferens förra helgen gled Sverigedemokraterna mot att stödja ett medlemskap.
– Det kan inte uteslutas, sade Jimmie Åkesson som tillsammans med resten av partiledningen fick fria händer att fatta beslut i frågan om den skulle bli akut.
Socialdemokraterna däremot slog så sent som för ett par veckor sedan fast att de inte ser några som helst skäl att ändra sig och bli för ett Natomedlemskap.
– Det socialdemokratiska partiet har inte ändrat uppfattning, sade finansminister Mikael Damberg efter ett extramöte för partitoppen i början av mars.
Den svenska vägen mot Nato har inte varit snabb. Den har däremot varit konsekvent. Myrsteg för myrsteg har vi närmat oss den västliga försvarsalliansen.
Solklart är dock att Sverige aldrig kommer att ansöka om medlemskap i Nato utan att Finland också gör det.
De finska riksdagspartierna ska diskutera ett eventuellt finskt medlemskap, i Nato ”med öppna ögon”. Till grund ligger en skrivelse från den finska regeringen om det nya, oroliga säkerhetsläget. Tidtabellen är oklar.
+ och - med medlemskap i Nato
+ Försvarsgarantin. Enligt paragraf fem i Natofördraget ska alla andra medlemmar ställa upp och försvara om en medlem angrips.
– Försvarsgarantin. Svenska soldater kan dö i förvaret för ett annat land.
– Kärnvapenmakt. Nato-länder disponerar kärnvapen.
– Slut på alliansfriheten. Den påstås ha tjänat Sverige utomordentligt väl.
Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!
Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.