MARTIN SCHORI: Supervalår och AI-revolution – blir 2024 året då ”demokratin förlorar?”
Källkritik var ju svårt redan före AI:s intåg, skriver Aftonbladets stf ansvarige utgivare Martin Schori.
År 2024 blir året då demokrati, ”som spreds globalt efter Kalla krigets slut, möter ökande utmaningar över hela världen”, skriver New York Times.
Den ryska journalisten Fjodor Lukjano går ännu längre: ”2024 kan vara året då västvärldens liberala eliter förlorar kontrollen över världsordningen”.
Låter det drastiskt? Bakgrunden till spådomarna är att det i år är flera miljarder människor, närmare hälften av jordens befolkning till och med, som kommer gå till valurnorna. EU, USA, Storbritannien och Indien är bara några av de stora valen som ska avgöras – och på flera håll finns kandidater med minst sagt auktoritära ambitioner eller karaktärsdrag.
Utöver den oron finns ett annat hot: Val är ypperliga tillfällen för att så split i samhällen. Något som riskerar utnyttjas av informationskrigare världen över. Lägg till att det i år kommit ett nytt vapen: den som gör att vem som helst med ett knapptryck kan skapa hur mycket innehåll som helst. Innehåll som med blotta ögat är väldigt svårt att särskilja från autentiskt.
Supervalår och ny teknik som få medier - och invånare - kanske har förstått vidden av. What could possibly go wrong?
Tja, enligt Världsekonomiskt forum är AI-genererad desinformation ”det största hotet mot utvecklingen i världen de kommande två åren”. Större än extremväder.
Valet i Bangladesh var det första stora i år, förra veckan, och där såg man bland annat hur falsk information om våldsamheter som aldrig skett spreds med hjälp av ny AI-teknik.
Några av er minns säkert USA-valet 2016 och hur Donald Trump skickligt utnyttjade digital propaganda för att smutskasta sin motståndare. Även ryska agenter köpte annonsering i valet, inte nödvändigtvis för att lyfta sin favoritkandidat utan också för att ytterligare försöka dra isär det redan polariserade amerikanska samhället.
Då var det Facebook som var i centrum för debatten, i dag finns en uppsjö av nya aktörer som Tiktok, Snapchat, ”nya” X (som till stora delar monterat ner sin organisation) och nyhetsbrevsleverantörer som i alla fall inte ännu testats på samma sätt som Facebooks ägare Meta.
I efterdyningarna av USA-valet spreds något som måste kallas för en fake news-panik som ledde till ett antal välvilliga, men ganska misslyckade, initiativ för faktagranskning (ett tandlöst vapen mot krafter som är ointresserade av sanning).
Paniken spreds även inför det svenska valet 2018 men den flodvåg av desinformation som befarades uteblev. Kanske blir det så även i år? AI kan ju också användas för att bekämpa desinformation och vässa journalistiken, även om branschkollegor helst brukar vilja prata om de negativa aspekterna.
Hur det blir vet vi inte. Men det är ingen vild gissning att det nya landskapet bli en utmaning för både väljare och medier. Aftonbladets AI-nav hade nyligen en intern utbildning i hur man avslöjar och det korta svaret är att det är nästan omöjligt.
En ännu större utmaning, kanske man ska säga. För källkritik var svårt redan före AI:s intåg. Flödet har länge varit så massivt att det är omöjligt för varje person att göra ett detektivarbete kring varje påstående (läs gärna mer om detta här!). Forskning visar nu också att bara vetskapen om att AI finns kan göra folk misstänksamma mot ”riktig” information.
För konsumenterna gäller det att vara på tårna och detsamma gäller så klart oss medier. Hänga med i utvecklingen, vässa rutiner, men också traditionella journalistiska metoder. Prata med människor, slå ett kollsamtal.
Funkar bra även ett supervalår 2024.
